Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

statens satsningar på transportinfrastruktur – valuta för pengarna?
118
RIKSREVISIONEN
Arbetsplaner och järnvägsplaner ska tillstyrkas av länsstyrelsen innan
fastställelsebeslutet. 144 Det innebär att länsstyrelsen såväl som Trafikverket
bedömer ett projekt utifrån en helhetssyn där alla aspekter vägs in.
Länsstyrelsen har därtill generella uppgifter som inte bara omfattar
infrastrukturplanering, exempelvis ansvaret för att riksintresseklassade
områden bevaras. Trafikverket och länsstyrelsen besitter olika typer av
kompetens, både när det gäller sakkunskap inom olika områden och i fråga
om regional kännedom. Riksrevisionen kan se att detta i praktiken påverkar
de bedömningar som görs. Det samråd som sker under planskedet fram till
ett beslut har karaktären av en förhandling. Men det är en förhandling där
resultatet i viss mån är givet, eftersom länsstyrelsen väldigt sällan avstyrker
en plan. Länsstyrelserna är osäkra på vilka krav man kan ställa och hur långt
man kan driva sina synpunkter vid de fall då dessa skiljer sig från Trafikverkets
bedömning och det finns inga fastslagna kriterier för när en plan ska avstyrkas.
Riksrevisionen kan konstatera att denna oklara roll- och ansvarsfördelning i
förlängningen gör att processen inte säkerställer att statliga intressen beaktas
likvärdigt i olika projekt. Trafikverket utgår ifrån att ett statligt intresse faller
under länsstyrelsens kompetensområde och därmed tas tillvara medan
länsstyrelsen inte förmår vara tillräckligt drivande. Liknande problematik
förekommer även vid hanteringen av separata prövningar för de fall då det
krävs tillstånd för specifika ingrepp som väg- eller järnvägsprojekt medför.
Länsstyrelserna ger uttryck för olika uppfattning på frågan om vem som har det
slutgiltiga ansvaret att bevaka statliga intressen. 145
En försvårande faktor som både företrädare för länsstyrelsen och
Trafikverket ser är att miljökonsekvensbeskrivningen ibland upprättas
alltför tidigt i förhållande till prövningen av utredningen respektive
planen. 146 Det gör att miljökonsekvensbeskrivningen hinner bli inaktuell
och därmed inte speglar de faktiska förhållanden som uppstår. De effekter
och konsekvenser, samt de skadeförebyggande åtgärder som föreslås i
miljökonsekvensbeskrivningen överensstämmer inte med projektets
utformning som det beskrivs i planen. Bakgrunden till problemet är ofta
att arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen i de två skedena ibland
forceras för att projektets tidplan ska kunna hållas. Tillsammans med att
natur- och kulturmiljöfrågor inte alltid är tillräckligt väl genomlysta i det
tidigare underlagsmaterialet, gör detta att svåra avvägningar måste göras i den
sena planeringsfasen när en arbetsplan eller järnvägsplan får sin slutgiltiga
144 14b § Väglagen (1971:948) och 2 kap 2 § Lag (1995:1649) om byggande av järnväg.
145 Elektronisk bilaga 2.
146 Elektronisk bilaga 2.