Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen
Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen
Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
iksrevisionen granskar: infrastruktur på nya villkor<br />
leveranskvaliteterna. Sådana effektsamband finns i dag i viss utsträckning för<br />
underhållsåtgärder men de behöver utvecklas.<br />
<strong>Riksrevisionen</strong>s iakttagelse är att både regeringen och Trafikverket har vidtagit<br />
åtgärder och ökat fokus på att styra och följa upp underhållsatsningarna. Det är<br />
ett långsiktigt arbete som har inletts och som kan väntas ge märkbar utdelning<br />
först efter att ett ordentligt utvecklingsarbete har bedrivits. En förbättrad<br />
uppföljning enligt det nya arbetssättet kräver ett tålmodigt insamlande och<br />
strukturering av data och effektsamband.<br />
Trafikverkets uppföljning av samhällsekonomiska kalkyler<br />
Regeringen har under lång tid krävt att Banverket och Vägverket, och sedermera<br />
Trafikverket, ska redovisa uppföljning av objekt som öppnats för trafik under<br />
året samt efterkalkyler för objektet fem år efter att det har öppnas för trafik. 162<br />
I Trafikverkets årsredovisning för år 2011 redovisades sju objekt varav effekterna<br />
av fyra objekt inte kunde följas upp, antingen för att en samhällsekonomisk kalkyl<br />
aldrig funnits eller för att innehållet ändrats så att en uppföljning av effekterna<br />
inte var meningsfull. För de objekt där nettonuvärdeskvoten har följts upp är det<br />
endast kostnaden som har ändrats i kalkylen och inte nyttoberäkningen.<br />
I samband med förra åtgärdsplaneringen redovisades någon form av<br />
samhällsekonomisk bedömning för i stort sett alla objekt. Det var en markant<br />
förändring jämfört med tidigare planeringsomgångar och innebär förbättrade<br />
möjligheter för efterkalkyler. För att det ska vara möjligt att göra efterkalkyler<br />
behöver förutsättningar, antaganden och metod för den ursprungliga kalkylen<br />
vara väl dokumenterade. Även på detta område skedde en stor förbättring<br />
med det standardiserade mallar för samlade effektbedömningar av objekten<br />
som infördes i samband med förra åtgärdsplaneringen. Mallarna har sedan<br />
dess utvecklats vidare i syfte att bli mer fullständiga och för att möjliggöra<br />
automatiserade sammanställningar av flera projekt.<br />
Många viktiga förutsättningar för de samhällsekonomiska kalkylerna finns<br />
dock i olika databaser kopplade till modellkörningarna. Från föregående<br />
åtgärdsplanering sparades inte dessa av dåvarande Vägverket och Banverket<br />
vilket innebär att det i praktiken inte är möjligt att i efterhand göra någon<br />
fullständig uppföljning eller granskning av de kalkyler som gjordes då. Det<br />
är då inte heller möjligt att vid behov upprepa eller bygga vidare på de gamla<br />
kalkylerna. <strong>Riksrevisionen</strong> erfar att Trafikverket i samband med kommande<br />
åtgärdsplanering avser att spara sådant underlag.<br />
162 4 § 2 Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket.<br />
RIKSREVISIONEN<br />
127