rWMm WS:&^ - Vaasa

skulle begagna första tillfälle, att öfvergå
och gemensamt med dem hämna sig på
Preussarne. Napoleon sjelf hade, som det
påstås, hela natten igenom ingenting så
mycket fruktat, som att Engelsmännen lcnnde
undanslippa honom. Så mycket lifligare
var hans glädje, när han såg Lord
Wellington beredd, att af honom emottaga
en slagtning. "Så har jag då ändtligen
de:>sa Engelsmän"! utropade han den ena
gången efter den andra, under det hans ansigte
strålade af glädje. Med den honom
egna otalighet befordrade han de efterblifna
troppames ankomst; och utan att noga
känna hvarken fiendens styrka eller ställning,
utan att
i
— hvarpå det isynnerhet
helt och hållet berodde — vara underrättad
or» det läge, hvari Marskalken Grouchy
befann sig mot Preussarne, beslöt
han anfallet. .
Franska armeens styrka bestod, gardet
jnber^knadt,af fyrainfanteri-och tre ka*ra)iexicorpser.
Hela massan, ungefär 100,000
man stark, var emot klockan tio församlad
på höjderna framför Planchenoit, som gin»
go parallelt med de af Engelsmannen besatta.
Här blefvo rollerna utdelade. Första
arméecorpsen, af alla den starkasle, emedan
den icke deltagitislagtningeri den
16 — vände sig till höger för att anfalla
Engelsmännens venstra flygel, och
dess högra sida skyddades af ett talrikt
137