rWMm WS:&^ - Vaasa

More documents

Recommendations

Info

-" >

$;\''A\'- y - Vaasa$

46 sedan revolutionen hvilat,på en gång Wif* vit aflägsnade. Bourbonerna hade behandlat Frankrike såsom ett land, hvilket genom sina gamla beherrskares vapen blifvit åter eröfradt,ochånyo vore nnderkastadt ett Feodal-välde. Ludvig Stanislaus Xaver hade,utan att ihogkomma det fördrag,som åter uppsatt honom på Franska thronen, antagit min^, likasom hade Frankrikei 19 år varit regeradt af honom*, och detta hade han gjort,föratt jacka de regeringar, som under denna tid egt rum, det folk, som genom sitt bifall helgat dem, de arméer, som försvarat dem, och till och med de fremmande magter, somitalrika traetaten erkännt dem. En af Senaten uppsatt Charta, så ofullständig den ock må hafva varit, hade af honom blifvit förkastad. Deremot hade han pralaggt Frankrike en så kallad constitutionel lag, utan att rådfråga nationen, utan att gifva sjelfva lagen någon annan förra, än den af en Konglig förordning. Hvad som sedan skett bevisar tillfyllest Bourbonernas afgjorda böjelse att icke låta binda sig af någon Jag, och att regera på ett alldeles ovillkorligt x sätt. Blott regering-ens farhågor hade inskränkt denna overksamma Chartas våldförande; blotta svagheten hade förminskat mag» tens missbruk. Armeens förskingrande, ofFiceramen kringspridande, soldatens nedsättande, inskränkningarideras underhåll,
47 indragningar i*deras besoldning, löneminskningar för medlemmarné af Hederslegionen,detta högrevarde, som gafs åt Feodalmonarchiens äretecken, föraktet för medborgare, dem man å nyo utmärkte med benämningen af tredje ståndet, det förberedda och redan började nadonalgodsens borttagande frän deras lagliga egare, feodalismens återkommandeisjelfva dess titlar, privilegier och olika rättigheter, återinförandet af munk-grundsatser, afskaffandet af de friheter, som tillhörde Galliska kyrkan, Concordatets tillintetgörande, tiondens återmförande, den tilltagande intolerancen, som fordradeuteslutandet af all fremmande gudstjenst, det herravälde, som en handfull af adel utöfvade öfver ett vid Jeinlikhet vant folk; detta hade Bourbonerna tillvägab.ragt eller velat tillvjågabringa. Intet personligt intresse hade fört Napoleon från Elba, han vore deröfver upphöjd. Blott hans kärlek för en nation, hvilken han egnat sk hela tillvarelse, hade varit hans bevekelsegr.und. Såsom befriare hade han visat sigoch blifvit emottagenj och blott därigenom låter det förklara sig, huru han kunnat tillryggalägga 200 mil, utan att mötas af något hemmande motstånd, att han åter bestigit den af Bourbonerna leuvnadethronen under Franska menighetens glädjerop. Han vill intet, hvad icke Franska folket afven vill; och Frän- )
Page 1:
WMm WS:&^ "' * "'""-." -.'. ; : '..
Page 4: * s ■-■'*
Page 7: Europeiska Staternas / HIS T ORIA,
Page 10 and 11: 2 « dramest ar böjd for vantro, s
Page 12 and 13: 4 händelse. Dessa strömmadei omå
Page 14 and 15: 6 rättigheter och bibehålla det s
Page 16 and 17: 8 rättmätig; clen berodde a ena s
Page 18 and 19: 10 För att handla rätt öfverenst
Page 20 and 21: 12 för sig sjelf ganska öfverflö
Page 22 and 23: 14 Dessa äro de grundsatset ni gil
Page 24 and 25: 16 densamma. Val hade denna Senat f
Page 26 and 27: 18 honom genom lagen uppdragna magt
Page 28 and 29: 20 folken, och icke folken för Kor
Page 30 and 31: 22 v Kejsarinnan. Hvacl skulle man
Page 32 and 33: 24 främmande xnagternaj och blefve
Page 34 and 35: 26 tillstånd. När de förbundna m
Page 36 and 37: 28 och intet vidare! Just denna mel
Page 38 and 39: 30 Det har ofvanföra blifvit anmä
Page 40 and 41: «-« 32 ået Napoleon gictc från
Page 42 and 43: 34 fordrade, att inskeppningen skul
Page 44 and 45: 36 det de med den Kejserliga Öfver
Page 46 and 47: 38 alla Europeiska regenter, och f
Page 48 and 49: 40 förvexlar skenet med väsendet,
Page 50 and 51: 42 hade först brutit cleniallt hva
Page 52 and 53: \ 44 tacksamma minne funnit titväg
Page 56 and 57: 48 ska folket åstunrlar blott Fran
Page 58 and 59: 50 allt hvacl som är oss det dyrba
Page 60 and 61: 52 fiet svagheten och småaktighete
Page 62 and 63: 54 sig och förklarat honom fogelfr
Page 64 and 65: 56 af nöden.Denna massa Htgjor^e d
Page 66 and 67: 58 isynnerhet ungdomen. Specialscho
Page 68 and 69: 60 bildandet af ett stort Europeisk
Page 70 and 71: 62 sfalt återkomma, ty aåditionel
Page 72 and 73: \ 64 Blancl de öfriga Konungens an
Page 74 and 75: 66 oredlighet. Denna cless första
Page 76 and 77: 68 dem, hvilka pläga komma från g
Page 78 and 79: 70 iersåter; och ifrån åen 3ag,
Page 80 and 81: 72 gjorde sin additiöEéila act.*)
Page 82 and 83: 74 hela avtalet besteg sigtillmella
Page 84 and 85: 76 att träffa sanningens punct. Bl
Page 86 and 87: 78 »erna utur riket, var »ågot,
Page 88 and 89: 80 ning, för att förklara sig. De
Page 90 and 91: 82 efter tillkännagifvandet af con
Page 92 and 93: 84 blefvo a£ ceremonlemästarné o
Page 94 and 95: 86 snopen af Tours.,. hvars namn va
Page 96 and 97: 88 beväpnade Europa. Man ville fö
Page 98 and 99: 90 trenne lagstiftande magtens gren
Page 100 and 101: 92 ken åter gaf den till Kejsaren,
Page 102 and 103: 94 att kommande slägten skola str
Page 104 and 105:
96 ten Durosnel höllo nationalgard
Page 106 and 107:
98 komst från Aegypten. icke hade
Page 108 and 109:
100 mig med en oinskränkt magt; me
Page 110 and 111:
102 inspiration. "Frankrikes förcU
Page 112 and 113:
104 brytning, uti livilken vi befin
Page 114 and 115:
106 genhefcernas behandling helt oc
Page 116 and 117:
108 schweigare, Nassauer, och Hanse
Page 118 and 119:
110 fjerde vidPhilippeville,den fem
Page 120 and 121:
y 112 I underrättelser, som han er
Page 122 and 123:
\ 114 att maniFranska haren ganska
Page 124 and 125:
116 san besatt dessa bergsslätter,
Page 126 and 127:
+ 118 skar stora landsvägen, kom f
Page 128 and 129:
120 fallen och kastad tillbaka ofve
Page 130 and 131:
♥ 122 vid Ligny. Så stor var Fjr
Page 132 and 133:
124 Quatre Brås stöttpåfienden.
Page 134 and 135:
\ 126 stade sigivägen förSachsarn
Page 136 and 137:
128 de denna Prins "en olycklig Fur
Page 138 and 139:
130 och så säker var Napol
Page 140 and 141:
132 let blefvo nedtrampade. Så kom
Page 142 and 143:
134 yeser sigpaktgodset Hougoumonl,
Page 144 and 145:
136 åtskild© högra flygeln frän
Page 146 and 147:
138 rytteri. Andra arméecorpsen gi
Page 148 and 149:
140 Tyska batailloa, som försvarad
Page 150 and 151:
142 tystnad träddeistället for de
Page 152 and 153:
144 ett slag kunna vara tillintetgj
Page 154 and 155:
* 146 icke trott sig behöfva det,
Page 156 and 157:
148 frånspända artillerihästarna
Page 158 and 159:
150 varar den. Ibland öfriga safce
Page 160 and 161:
152 ibfver Genapp® till Charlerbf.
Page 162 and 163:
154 slutades ensamt genom Préussar
Page 164 and 165:
156 och Engelsmän framträngde fr
Page 166 and 167:
158 beräknad såsom medel att för
Page 168 and 169:
160 skrifningen af den § October 1
Page 170 and 171:
162 Preussameslutligen" bestormat d
Page 172 and 173:
164 * 'derpå ut, att, om Napoleon
Page 174 and 175:
166 land, under åsret 1806 så vä
Page 176 and 177:
168 och Marskalken Davoust, Prinsen
Page 178 and 179:
170 vård: men åe officerare af Ij
Page 180 and 181:
172 nen ankom, afstegivärdshuset o
Page 182 and 183:
■ti. 174 hans auite den 12 ankomm
Page 184 and 185:
176 ön nu också från fördäcket
Page 186 and 187:
178 måtte nu kosta hvaå som held.
Page 188 and 189:
180 ringen gaf capten Maitland befa
Page 190 and 191:
182 förväglikväl icke utan att J
Page 192 and 193:
«*r 184 och Sir George begåfvo si
Page 194 and 195:
186 ten visat sig, förr än män u
Page 196 and 197:
188 yiska regeringen gafde båda ca
Page 198 and 199:
190 £ stånd att gifva* Man hade u
Page 200 and 201:
v ."■ t < 192 er för lagskipning
Page 202 and 203:
t 194 armee utsträckte sigi börja
Page 204 and 205:
i 196 det blef för ögonblicket ne
Page 206 and 207:
\ 198 Hans armee, nära 8orooo man
Page 208 and 209:
200 skulle inskränka sig till att
Page 210 and 211:
202 ters betänketid!, så hade Lud
Page 212 and 213:
204 som rådde på triiimphbågen,
Page 214 and 215:
206 Cher,- Indre och Loife, Maine o
Page 216 and 217:
i t 208 gans värdt, om det hade va
Page 218 and 219:
210 / afvenidetta afseende måtte h
Page 220 and 221:
* 212 Snart skulle åt fremlingarne
Page 222 and 223:
214 Frankrikes olycka öppnat sig m
Page 224 and 225:
216 clrig fullkomligt kunnat komma
Page 226 and 227:
218 Strassburgarne! J^efve garnison
Page 228 and 229:
220 Revolutionen stod der såsom et
Page 230 and 231:
222 äeraf sökte hatt alt med dem
Page 232 and 233:
224 ett längre qvarblifvande. Det
Page 234 and 235:
226 \ % sin möda, som de Tyska mag
Page 236 and 237:
228 görandet af dessa tvister åt
Page 238 and 239:
230 |ipnoni derför, och följaktli
Page 240 and 241:
232 Icke gjort någon afträdelse a
Page 242 and 243:
I 234 befästandeiFrankrike och å'
Page 244 and 245:
236 mägtigade ide närvarande URde
Page 246 and 247:
238 detta satt,hade de förbundna M
Page 248 and 249:
240 för 46 millioner francs, som h
Page 250 and 251:
242 innebar- en nästan absolut of
Page 252 and 253:
244 hade lian befallt, att en ansen
Page 254 and 255:
246 gon, deputerad från Tam och Ga
Page 256 and 257:
248 eades cammare, for att föresl
Page 258 and 259:
250 verkligen varit. Marskalken var
Page 260 and 261:
252 lägsnat sig. Den .forte var kn
Page 262 and 263:
254 sak, en olycka, mycket minre st
Page 264 and 265:
256 nu en gång for till Konungen,
Page 266 and 267:
258 lande af rättegångs-kostnaden
Page 268 and 269:
260 sitt uppförande, att de blefvo
Page 270 and 271:
262 9tt från Toulon fly öfver til
Page 272 and 273:
264 Knappt var han nu kommen på to
Page 274 and 275:
266 Men det kiindé äfvei* vara m
Page 276 and 277:
268 nade på sin svärfaders, Grefv
Page 278 and 279:
270 satt af idel afgjorda rdyaliste
Page 280 and 281:
272 narcher på ett satt, som föru
Page 282 and 283:
274 Engelsmännen undantagne. De f
Page 284:
276 S' v
Page 288:
V- K "'*. :< ? ■ % ■'..■ .■
show all

rWMm WS:&^ - Vaasa

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?