rWMm WS:&^ - Vaasa

62
sfalt återkomma, ty aåditionella acten innehöllintet
öfverrättigheterna för krig och
fred,iafseende på statens chef; och då
m&n nu en gång måste antaga, att behandlingen
af de yttre angelägenheterna var
öfverlemnad åt hans godtycke, så var intet
lättare, än att derigenom återuppliva
alla de förlägenheter, hvilka icke lem.
nade Fransmännen annat val, än att uppoffra
sin stasförfattning förregentens villja.
Öfver hufvud var den fotfattning, somskulle
försäkra Fransmannens politiska och individuella
frihet, allt för mycket härmad
efter den Brittiska, för att vara så förträfflig,
som många funnit den. Intet var för
ofritt naturligare, än att till denna författning
äfven slöt sig ideen om lån; der fanns
således uti 35te artikeln förordnadt,att intet
lån finge göras, ingen inskrivningibo-
Icen för den stora statsskulden ske, utom
ikraft af lagen.
Denna nya grundlag blef kringsändi
alla departementer, på det attialla större
och minre församlingar deröfver skullekunna
röstas. Tvänne dagar efter emottagandet
skulle registren öppnas, 10 dagar vara
öppna och militären icke uteslutas från
röstning. Mairerne erhöllo befallning, ut
insända registren till under-prefecter^a,
från dessa skulle de komma till Prefecterni»,
hvilka å deras sida voro tillsagde att,
25 dagar efter kungörandet, sända alla si-
["
!
f