rWMm WS:&^ - Vaasa

11
detta tillfälle, den oinskränkta vördnad,
hvilken är Fransmännen alldeles egeniaf*
seende på dem, somisina händer ega magteiij
ty flere författare,hvilka ditintills egt
anseende genom den skenbara oafhängighetenisina
meningar, såsom Simönd Sisxnondi,
Benjamin de Constant och andra,
låto genom ett blott samtal med Napt>leon,
eller genom upptagandet iStatsrådet, for.
ma sig till afaägelse af sina förra grundsatser.
Så väl för Franska folket som för
fremmande nationer erfordrades högtidliga
handlingar, hvilka skulle rättfärdiga det
stora steg, genom hvilket hela Europa hotades
med en ny omstörtning, och den
Franska skickligheten lät det icke felas
sådana. Mer än en gång sedan sin åter»
komst till Frankrike, hade Napoleon förklarat,
att Fransmännen borde förgäta det
herravälde det egt öfver alla det fasta landets
nationer. Ju minre nu den kärlek för
freden, som från denna förklaring utgick,
var grundadihans charakter, desto mer
behöfde den bekräftelse; och huru skulle
väl denna skickligare kunnat tillvägabringas,
än derigenom, att samtliga ministrar,
ne åtogo sig att gåiborgen för Napoleons
förändrade tänkesätt. Det blef således
den 26 Mars (en söndag)en lyckönskningsaudience
öfverenskominen, hvilken,iocfe