rWMm WS:&^ - Vaasa

nombryta ocli Engelsmännen icke vika.
Dessa sednare hade lägets fördelar att begagna,
hvilket gjorde, att deras kulor träffade
bättre än Fransmännens. Under ett
hagel af kartescher trängde de sednare genom
fördjupningarne, som åtskiljde deras
ställning från Britternas. Sä mycken beslutsamhet
bragte väl Engelsmännen v att
studsa; likväl förlorade de ej modet: deras
leder slöto sigi samma ögonblick som
öppningar blefvo gjorda; och, som Fransmännens
canoneld blef rikligen besvarad,
så utbredde de bland dem ett icke ringa
nederlag. Icke desto minre var, efter deras
egna officerares fria medgifvande, deras
ställning 3:ne gångerifara att överväldigas;
och hade detta överväldigande verkligen
gått för sig, så hade aimeens flykt
genom Soigner* skogen nödvändigt måst
slutas med dess fullkomliga undergång.
Uppfordrad genom danna föreställning och
säker om Preussarnas bistånd, bvilka hvarje
ögonblick kunde ankomma, uppbjöd
Wellington hela sin själsnärvaro och aitt
mod, för att så länge som möjligt bibehålla
sig. Hvad som felades, ersattes
genom de Franska soldaternas nedslagenhet,
som alltid sig lika, förlorade modet, så
snart icke framsteg kunde göras*). En stum
*) Med alle detta var likväl Wellington icke så
säker pä sin sak, att han ju icke skall hafva
skickat sitt bagage tillbaka till Bruwél.
141