rWMm WS:&^ - Vaasa

Ijaasidling, genomhvilken förolämpinghafva.
viuppretat deras hämnd,och gifvitanledning
till deras anfall? Hafva viefter freden försökt
att föreskrifva dem lagar? Vi villja blott
följa dem, som passa för våra seder; vi
viljja icke hafva det öfverhufvud, som våra
fiender önska; vi villja deremot hafva
det, hvilket de ej önskaatt hafva. De våga,
Sire, att förklaraeder personligen förfågelfri,
Eder, som så. ofta herrskat i deras
hufvudstäder, Eder, som så ofta befastat
dem på deras vacklande throner! Detta våra
fienders hat förstärker vår kårlek för eder.
Förklarade man på detta sätt denringaste
bland våra medborgare som fågelfri,
så måste vimed samma eftertryck försvara
honom, ty han stod under lagens och den
Franska magtens beskydd. Man hotar oss
med ett infall. Och likväl hafva vi, tillbakaförda
inom gränsor, dem naturen icke
utstakat för oss, af aktning för tractater,
hvilka af eder icke voro undertecknade, och
hvilka J likväl villjen vörda, icke öfverskridit
dessa trånga gränsor.. Åstundar man
blott borgen? Den innefattasivåra inrättningar,
så väl somiFranska folkets villja,
som för det tillkommande är förenad med
eder. Drar man ejibetänkande, att påminna
oss de tider och detsakernas tillstånd,
som är så olika, ifrån hvad ögonblicket
erbjuder? Visserligen, det skulle icke vara
första gången som vi besegra det mot., qis.
87