rWMm WS:&^ - Vaasa

jTAngely, utan att låta störa sig, uppläste
jill slu^. och när Napoleon vid slutet sade:
"nå ja, den är förlorad,och mitt rykte
med deni" sökte denne att trösta honom
genom den föreställningen, att han
kunde ställa femtio glänsande segrar mot
en förlorad. Den gamla smickraren talade
om slaget vid la Belle Alliance, såsom om
ftt förloradt schakparti Knappt hade Maret
gjort honom uppmärksam derpå, förrän
samtalet tog en annan vändning. Det talades
nu om naturen af ett parti, om det
bruk de förbundna skulle gör* af deras seger,
och om det öde, som väntade Frankrike.
Ialla de anmärkningar, som Napoleon
gjort öfver dessa ämnen, visade sig, att
han visste att bedöma'sitt läge. De förlorade
förråderna kunde icke genast ersättas;
och så länge sådana, felades, kunde han
ej räkna på Fransmännen. Nu visade det
sig, hvad ärftligheten har med tig, och
Jjvilka fördelar åca gifver den monarch,
som ej missbrukar dem till tyrannie. Den
samma man, isom för några dagar sedan
emot alla inkast försvarade sin rättmätighet,
Kände sig öfvergifven af hela Franska
nationen, emedan han visste, att de mot östra
och södra gränsorna skickade armeer
ej kunde göra något motstånd, och
att Ryssarne och Österrikarne, med allt
hvad som slöt sig till dem, vid samma tid
Skulle öfversvämma dem, sona Preussare
155