Anvisningar årsredovisning 2012 - Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Anvisningar årsredovisning 2012 - Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Anvisningar årsredovisning 2012 - Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bilaga 2 a<br />
Hur snabb och effektiv vården är skiljer sig också mellan de tre akutmottagningarna inom SU. På<br />
akutmottagningarna på <strong>Sahlgrenska</strong> sjukhuset och Mölndals sjukhus blir 50 respektive 51 procent av<br />
alla som söker med bröstsmärtor inlagda, av dessa får 20 respektive 21 procent diagnosen hjärtinfarkt.<br />
Av dem som söker sig till akutmottagningen på Östra sjukhuset med samma symtom läggs 63 procent<br />
in – medan bara 8 procent får diagnosen hjärtinfarkt.<br />
Det är en låg träffsäkerhet, och orsakerna bör studeras djupare. Men att fler skrivs in kan bero på<br />
språkliga kommunikationssvårigheter, där tolkbehovet har visat sig vara större på Östra sjukhuset.<br />
Språksvårigheter kan också vara en orsak till att man tar det säkra före det osäkra och lägger in<br />
patienten. När det gäller diagnoserna kan skillnaden bero på att patienter på Östra sjukhuset i större<br />
utsträckning får diagnosen hjärtsvikt.<br />
Enligt internationella riktlinjer ska en högriskpatient med akut koronart syndrom (hjärtinfarkt plus<br />
instabil kärlkramp) kranskärlröntgas inom 24 timmar. Enligt avhandlingen nås detta mål på<br />
<strong>Sahlgrenska</strong> sjukhuset för många patienter oavsett risknivå, medan den genomsnittliga väntetiden på<br />
Östra sjukhuset är 50 timmar, och på Mölndals sjukhus 70 timmar.<br />
Även om patientunderlaget ser olika ut på de olika sjukhusen är skillnaden anmärkningsvärd. Men det<br />
pågår åtgärder för att bättre kunna prioritera patienter inför kranskärlsröntgen, oavsett vilket sjukhus<br />
patienten ligger på. Sedan årsskiftet har vi infört ett nytt verktyg som bättre kan värdera vilka patienter<br />
som har störst risk att avlida. I vårt material har vi dock inte sett någon skillnad i risk att dö mellan<br />
sjukhusen<br />
Avhandlingen visar också att vårdinsatsen skiljer sig för personer med olika etnicitet: ickesvensktalande<br />
patienter verkar få vänta längre än svensktalande innan de får röntgen och får komma<br />
till en vårdavdelning. Fördröjningen kan bero på kommunikationssvårigheter, något som skulle kunna<br />
åtgärdas om man i högre grad utnyttjande en tolk. Antalet icke-svensktalande patienter är dock ganska<br />
litet och även detta är något som får analyseras vidare.<br />
Kompletterande siffror på inläggningsfrekvensen avseende <strong>2012</strong> har tagits fram. Andelen inlagda<br />
bland sökande för bröstsmärtor på akuterna: <strong>Sahlgrenska</strong> sjukhuset 42,05 %, Östra sjukhuset 42,8 %<br />
och Mölndals sjukhus 39,63 %. Detta innebär att den stora skillnad som identifierades i studien inte<br />
längre kvarstod under <strong>2012</strong>.<br />
Genusanalys 2<br />
Översänds till HSNK i februari.<br />
Rättspsykiatri<br />
En särskild uppföljning för den rättspsykiatriska vården i VGR görs till Hälso- och<br />
sjukvårdsavdelningen. SU redovisar enligt särskild anvisning i bilaga.<br />
Regionala kvalitetsindikatorer - Målrelaterad ersättning<br />
I vårdöverenskommelsen finns 43 kvalitetsindikatorer som skall följas särskilt och som är kopplade till<br />
en målrelaterad ersättning.<br />
Under <strong>2012</strong> var fokus på 32 medicinska kvalitetsindikatorer inom obstetrik, gynekologi, barn och<br />
ungdomspsykiatri, diabetes, hjärtsjukvård, stroke, intensivvård, psykiatri, ortopedi, ögonsjukvård,<br />
njursjukvård, Öra-näsa -hals, neurosjukvård och thoraxkirurgi.<br />
För varje indikator har verksamheterna tre gånger under året skrivit rapporter med utfall, analyser och<br />
handlingsplaner. Rapporterna har gått till områdes och sjukhusledning. Detta har fört med sig en ökad<br />
6 (7)