Nr 1-2 2005 - Johan Nordlander sällskapet

106 Oknytt 1-2/2005
märks av möten mellan många olika kulturer.
Evert Baudou gav en pedagogisk översikt över de senaste
25 årens revolution inom den norrländska arkeologin, där
namn som Gene och Vuollerim vittnar om nya insikter om bosättningens
utbredning. Idag har man slagit fast att det finns
bosättningar i Norrland som kan dateras tillbaka till tiden
omkring 7000 f.Kr. Inte bara nya fyndplatser utan även nya
dateringsmetoder och teoretiska insikter bidrog till revolutionen.
Baudou nämnde även de pionjärinsatser som gjorts av
forskare som Gustav Hallström och redogjorde för hur arkeologin
vid Umeå universitet vuxit fram.
Tuuli Forsgren frågade sig i sin föreläsning "Hur många
språk finns det i Norrland egentligen?". Namnet på årsboken
Tre Kulturer var missvisande, om man därmed åsyftar språken
i norr, som är fler än tre, inte bara utifrån dagens syn på minoritetsspråk
i Sverige. Enbart samiskan indelas i tre språk med
inbördes stora skillnader och finskan i Norrland, som tidigare
kunde indelas i tornedalsfinska och sverigefinska (finska talad
av invandrare från Finland), är idag uppdelad på två officiella
minoritetsspråk: meänkieli (= tidigare tornedalsfinska)
och finska (= sverigefinska).
Pär Eliasson föreläste kring de föreställningar om Norrland
som presenterats av utländska resenärer. Han påpekade att
dessa skildringar sade lika mycket om de högreståndsresenärer
som reste som om de norrländska förhållandena. 1700- och
1800-talets tidstypiska estetiska kategorier lades över landskapen
medan befolkningen beskrevs i exotiserande ordalag.
Författaren Anita Salomonsson berättade om sin senaste roman
Armade cykel, som hon också läste ur. Temat var synen på
den som förhävde sig, vilket farbror Hjalmar i Hjoggböle gjorde,
när han köpt sig en cykel på avbetalning. Detta var enligt
byborna en synd och bättre blev det inte av att Hjalmar uppfattades
som istadig och inte lät sig talas till rätta. Salomonsson
diskuterade även kvinnans villkor i byarna, vad fanns det