Nr 1-2 2005 - Johan Nordlander sällskapet

68 Oknytt 1-2/2005
som var det inledande bandet i standardverket Sveriges historia
(1877-81). Detta verk fick sådan åtgång och spridning, att
det trycktes på nytt 1888-90 och efter revidering även
1903-10. Ett verk som Sveriges historia var av intresse både i
akademisk utbildning och för den bildade allmänheten.
Mycket hade hänt inom forskningen och resultaten skrevs
fram vid en tid då det rådde ekonomisk högkonjunktur och
nationalistiska stämningar i landet. Arkeologi och historia
kom tidigare än naturhistoria ut med sådana publikationer.
Behandlingen i tryckt skrift av företeelsen åskvigg bör ha
stimulerat den bildade allmänheten till ökad observans, som
någon gång rent av resulterade i notering av förekommande
exempel.
Folklig föreställning om "åskvigg" i Tallsjö,
Fredrika?
Trakten kring Tallsjön och Käringträsket beboddes ännu i mitten
av 1700-talet enbart av skogssamer och var då en särskilt
betydelsefull del av Lanaträskets lappskatteland. Under
1760-talet anlände de första nybyggarfamiljerna. De kom från
Asele-hållet och slog sig till en början ner vid Remsjön för att
snart flytta en bit söderut, till det attraktivare området mellan
just Tallsjön och Käringträsket. 1771 förekommer ortnamnet
Tallsjö för första gången i skrift. I kyrkligt sammanhang sorterade
Tallsjö under Asele. 1795 blev Fredrika med Tallsjö kapellag
inom Asele församling och kallades till en början Wiska. Då kapellaget
1799 blev eget pastorat ändrades namnet till Fredrika
(Boken om Wiska 1982, Boken om Tallsjö 1993).
Föreställningen om åskviggar kom antagligen till Tallsjö
tillsammans med de jordbrukande nybyggarna och kan på
grund av kolonisationsförloppet i så fall i princip härledas till
det ångermanländska kustlandets jordbruksbygder. Det finns