Nr 1-2 2005 - Johan Nordlander sällskapet
Nr 1-2 2005 - Johan Nordlander sällskapet
Nr 1-2 2005 - Johan Nordlander sällskapet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
89 Oknytt 1-2/<strong>2005</strong><br />
de första nybyggarnas tid. Sålunda berättar Myrenius att två<br />
av de tre nybyggarna i Glommersträsk, Per Israelsson Käck<br />
som kom redan 1757, och Anders <strong>Johan</strong>sson Bäckström, som<br />
kom tio år senare, alltid på somrarna var i gräl med varandra<br />
om höslåttern. Den tredje grannen, Hans Jonsson som slagit<br />
sig ned i Glommersträsk kort efter Käck, deltog inte i grälen.<br />
Han var både en foglig natur och hade dessutom förstånd om<br />
att satsa på att samla hö i stället för att gräla, berättar Myrenius.<br />
Nu hade en ny generation trätt till. Per Vikberg var styvson<br />
till Käck. Hans granne <strong>Johan</strong> Edström, kom från Skellefteå<br />
socken och hade gift sig med en dotter till Käck. Därför räknades<br />
de som svågrar. Båda tituleras i protokollen "nämndeman",<br />
Edström även "länsman", en syssla som denne uppenbarligen<br />
betrotts med efter svärfadern. Danielsson förmådde<br />
inte få Edstöm att vittna mot svågern och bekräfta att denne<br />
odlat upp en del av hans mark. En annan granne, Jon Jonsson,<br />
förklarades jävig, eftersom han redan processade med Vikberg<br />
om ägogränser. Den foglige Hans Jonssons son, Hans<br />
Hansson, vittnade visserligen men bekräftade inga oegentligheter<br />
från Vikbergs sida. Dock lyckades Daniel mobilisera<br />
några mindre tunga vittnen från Glommersträsk och vidare<br />
ett från Baktsjaur och ett från Lappträsk. Juridisk hjälp hade<br />
han av en länsman från Skellefteå, Gabriel Hedlund. Men det<br />
räckte som framgått inte. Han föll med dunder och brak och<br />
ådömdes ett bötesbelopp som motsvarade värdet av hans<br />
båda hästar.<br />
Myrenius beskrivning av Daniel Danielssons olyckliga sista<br />
skjutsresa på hösten samma år går att belägga i flertalet detaljer.<br />
Myrenius mindes verkligen rätt när han satt och skrev mer<br />
än fyrtio år efter denna händelse, som han upplevt som yngling<br />
och som man säkert ofta återkom till i bygden. Resan<br />
ägde verkligen rum i början av oktober 1796. Dödsdatum<br />
finns inte antecknat i kyrkboken men i fattigvårdsräkenska-