Nr 1-2 2005 - Johan Nordlander sällskapet

46 Oknytt 1-2/2005
Sjöblom, f. 1784 i Ratan och bosatt i Norrfors. Tjugoåtta år
gammal hade han redan många år till sjöss och var förmodligen
väl förtrogen med inte bara na vigeringen mellan Västerbotten
och Stockholm utan även van vid procedurerna med
tullklarering och hamnmyndigheter etc. Sjöblom satsade ju
även en tiondedel i projektet. Han trodde på företaget.
Men det krävdes även en pålitlig och solvent kontaktperson
i Stockholm som mottagare av produkterna, någon som hade
de rätta kontakterna med marknaden, någon de kunde lita på.
I det ena av Norrfors två soldattorp föddes 1775 en Petrus
Bohman, med förnamnet emellanåt skrivet Petter eller Pehr.
Han kom i unga år till Stockholm, arbetade sig upp i ett
grosshandlarhus, gifte sig med grosshandlarens änka och blev
en mycket solvent person. Petter Bohman hade skaffat sig de
erfarenheter och kontakter byamännen behövde och åtnjöt deras
förtroende.
Norrforsbönderna kunde naturligtvis inte helt avbryta affärerna
med umeborgarna. De kände sig nog i viss mån beroende
av deras varuförmedling och kredit. En hel del produkter
skulle även i fortsättningen gå via dem.
Fartyget
Och nu till fartyget. Den år 1812 undertecknade överenskommelsen
gällde en galeas om 50 lästers dräktighet. Dräktigheten
är ett mått på lastförmågan och beräknades då i "svåra läster"
(svl). Omräkningen till nutida mått ger: en svår läst = 1,8 registerton
= 100 kubikfot lastutrymme, för hela galeasen ca 260 kubikmeter.
Med en annan jämförelse beräknas en svår läst vara 18
skeppunds järnvikt å 170 kg. För hela fartyget ca 152 ton lastförmåga.
Detta motsvarar ungefär 220 fastkubikmeter sågade bräder
eller ungefär 70 av de virkespaket, som en av dagens traktorlastare
kan lyfta. Att man siktade på just 50 läster beror på att