Nr 1-2 2005 - Johan Nordlander sällskapet

81 Oknytt 1-2/2005
någre postbönder eller torpare, hwilka bodde utmed vägen
till nedre landet, de enda nybyggare i dessa trakter.
Frasen "nästan midt under polcirkeln" är ett tillägg avsett
att göra texten mera målande. Mindre oskyldigt förefaller det
mig att Högberg ville poängtera att just norrmännen förstört
silververket. På ett annat ställe verkar det som redaktören på
eget bevåg pekat ut norrmännen. Där Myrenius ställer sig
tvivlande till om Nasafjälls disponenter tillfört något gott till
socknen, har Högberg lagt in följande positiva kommentar:
"Nazafjells Disponenter anlade ju äfven en vägsträcka och
förbättrade resten! Eller hur?" I artikeln vänds kommentaren
till ett nytt stick mot norrmännen: "farleden blef en öppen
wäg för landstrykare och skälmar, som passerade till och från
Norge." Emellertid är kommentaren så pass lokalt präglad att
det är mer troligt att det är Högberg som ändrat sig än att redaktören
ändrat i manuset.
Dessa förändringar i Myrenius text illustrerar de ökande
motsättningarna mellan brödrafolken i slutet av 1870-talet.
Dessa var inte bara av nationalistisk karaktär utan hade även
en politisk bakgrund genom att norrmännen med sina krav
på betydande reformer i parlamentarisk riktning utmanade
de samhällsbevarande kretsarna i Sverige. Till dessa hörde
vid denna tid Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande.
På samma sätt som i Myrenius text avslutas artikeln med
fromma men av Högberg uppdaterade förhoppningar inför
framtiden. Den tid då salpeter- och pottaskeberedning utgjorde
viktiga binäringar är förbi. Däremot florerar tjärbränning
och även spekulationen i skogsavverkning har nått dessa avlägsna
bygder. Inför framtiden är det viktigt att skolväsendet
utvecklas liksom att avvittringen snabbt genomförs. Vi vet att
arbetet med att avvittra nybyggena från kronoallmänningen
och lägga fast bestämda ägogränser som bäst pågick i Arvidsjaurs
socken vid den tid då artikeln publicerades. 4