numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...

More documents

Recommendations

Info

Numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar Huvudtunnelns tvärsnittsgeometri har baserats på en typsektion för en två-fältstunnel hämtad från förfrågningsunderlaget för Norra Länken, Entreprenad Roslagstull, Vägverket Region Stockholm (1996), ritning 200B1203 (se Figur 2.2). 7(85) Normalt utförs ramptunnlar som en-fältiga tunnlar, men för att ”utmana” modellen har samma tunnelgeometri som för huvudtunneln utgjort utgångspunkten även för ramptunnelns tvärsnittsgeometri. I modellen har följande antaganden och approximationer gjorts för tunnlarnas tvärsnittsgeometri jämfört med den som redovisas i Figur 2.2: − tunnelbredd=11 m − vägghöjd (avstånd mellan sula och anfangsnivå) har satts till 5 respektive 6 m − tunnelbotten har ersatts av en rät linje. Figur 2.2 Typsektion för två-fältig tunnel, Vägverket Region Stockholm (1996). Tunnelvalvet utgörs av en liggande ellips där anfangspunkterna sammanfaller med ellipsens stora axel. Pilhöjden är 2,85 m. Den ena tunneln är i den numeriska modellen spegelvänd så att den största vägghöjden i respektive tunnel är vänd mot den mellanliggande pelaren.
Numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar I Figur 2.3 redovisas en schematisk skiss av en vertikal tvärsektion för analyserad problemgeometri. 4 m Figur 2.3 Schematisk skiss av vertikal sektion för analyserad problemgeometri. 2.3 Bergmassans hållfasthets- och deformationsegenskaper 2.3.1 Allmänt Ett av syftena med denna studie är att studera det bärande huvudsystemets bärförmåga i ”typiskt svenskt” kristallint berg med avseende på explosionslaster enligt Tunnel 99. För denna subjektiva beskrivning av den geologiska miljön kan det antas att bergkvaliteten, uttryckt som Q-index (Barton, et. al., 1974) åtminstone är större än 4 (Fair-Exceptionally Good). För de numeriska modellerna redovisade i denna rapport har det förutsatts att bergkvaliteten motsvarar Q=4-10 (Fair Rock). En bergmassa med denna bergkvalitet i ”typiskt svenskt” kristallint berg kan exemplifieras med följande kortfattade geologiska beskrivning: 5 m 8(85) ”Granit, gnejsgranit eller finkornig gnejs med 3-4 sprickgrupper. Kontinuerliga sprickor, vanligen böljande med varierande ytråhet från taggig till mer eller mindre plana sprickytor. Sprickorna är normalt svagt omvandlade. Sprickfyllnader i form av rostfärgning samt sprickmineraler som kvarts och epidot kan förekomma. Relativt låg permeabilitet. Kompetent berg under normala bergspänningsförhållanden.” Följande värden på de i Q-index ingående parametrarna skulle kunna vara normala för ovan beskrivna bergmassa: RQD=85, Jn=12, Jr=2, Ja=2, Jw=1 och SRF=1. Detta ger ett Q-index på 7.08.
Page 1 and 2: NUMERISK ANALYS AV EXPLOSIONSLASTER
Page 3 and 4: Numerisk analys av explosionslaster
Page 11: Numerisk analys av explosionslaster
Page 19 and 20: 2.6.2 Bergbultar Numerisk analys av
Page 25 and 26: 2.6.3 Sprutbetong Numerisk analys a
Page 47 and 48: 4 RESULTAT Numerisk analys av explo
Page 63 and 64:
Numerisk analys av explosionslaster
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
4.2.3 Modell III Numerisk analys av
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
show all

numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?