numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...

Numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar
74(85)
Modell IIIA simulerar sprutbetongen som ett linjärelastiskt material. Genom att jämföra
sprutbetongens respons i denna modell med responsen för det oelastiska fallet i Modell IIIB är
det möjligt att erhålla ökad förståelse för användningen av en enklare modell för analys av
effekterna från explosionslasten. Figur 4.41 visar de beräknade maximala
kantdragspänningarna i sprutbetongen. De maximala kantdragspänningarna uppgår till 7,5
respektive 6,7 MPa för den vänstra respektive högra tunneln. Dessa påkänningar överskrider
signifikant det dimensionerande värdet på 3,9 MPa vid olyckslast. På liknande sätt som för
Modell IIA kan en bedömning av omfattningen av uppkomna skador i sprutbetong göras
genom att identifiera de sprutbetongsegment som överskridit dimensionerande hållfasthet.
Figur 4.42, som illustrerar var dessa segment är lokaliserade, visar att ett antal fler segment
har överskridit hållfastheten jämfört med fallet då sprutbetongen simuleras som ett oelastiskt
material (se Figur 4.38). Vid jämförelse med den statiska beräkningen framgår dock att
lokaliseringen av tillkommande skador p.g.a. den dynamiska belastningen är ungefär samma
oberoende av om sprutbetongen simuleras som ett elastiskt eller oelastiskt material.
Figur 4.41 Fördelning av maximala kantdragspänningar (Pa) i sprutbetongen
(Modell IIIA).