numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...

More documents

Recommendations

Info

Numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar 55(85) Trots att tryckpulsen från P1 tillför en transient last på det simulerade systemet visar resultaten från Modell IB att tillkommande konsekvenser med avseende på tunnlarnas stabilitet inte är signifikant jämfört med de som orsakas av den statiska belastningen (se Modell 0, avsnitt 4.1). Exempelvis kan nämnas att utbredningen av det område i bergmassan som plasticerar inte ökar jämfört med vad som redovisas i Figur 4.4. Vidare visar Figur 4.17 att den dynamiska lasten endast ger en mycket liten ökning av töjningen i den mest belastade bulten i respektive tunnel (se Figur 4.5), från ca 0,36 till 0,45 % (notera att töjningarna i Figur 4.17 måste multipliceras med 100 för att erhålla töjningen i procent). På liknande sätt visar Figur 4.18 att det maximala moment som uppstår var som helst i installerad sprutbetong ökar från ca 3,9 kNm/m till ca 4,3 kNm/m i den vänstra tunneln och från ca 3,8 kNm/m till ca 4,6 kNm/m i den högra tunneln, medan sprutbetongens dimensionerande momentkapacitet vid enbart momentbelastning är 6,5 kNm/m. I detta sammanhang bör det dock nämnas noteras att ett antal sprutbetongsegmet redan har mist sin momentupptagande förmåga som resultat av den statiska belastningen (Se Modell 0, avsnitt 4.1). Höger tunnel 50 ms Vänster tunnel Figur 4.17 Maximal axiell töjning i bultar som funktion av tiden (s) i vänster respektive höger tunnel (Modell IB).
Numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar Höger tunnel Vänster tunnel Figur 4.18 Maximalt moment (Nm/m) i godtyckligt sprutbetongsegment som funktion av tiden (s) för vänster respektive höger tunnel (Modell IB). 56(85) Figur 4.19 visar en stadig ökning av maximal rotation (vinkeländring) i sprutbetongen under tiden för dynamisk belastning (d.v.s. under de första 50 millisekunderna) till ca 0,85⋅10 -3 respektive 0,65⋅10 -3 radianer för vänster respektive höger tunnel. Dessa värden ligger dock betydligt under den vinkeländringsgräns på 8⋅10 -3 radianer (d.v.s. en vinkeländring motsvarande 1/125) som Vägverket (1994) föreslagit att sprutbetongen skall klara av vid enbart böjbelastning. Det skall i detta sammanhang noteras att vinkeländring fortfarande kan ske i de sprutbetongsegment som gick till brott under den statiska beräkningen. Sådana rotationer i modellens sprutbetongsegment är dock inte förknippade med någon ökning av momenten. Fördelningen av vinkeländringarna i samtliga sprutbetongsegment redovisas i Figur 4.20.
Page 1 and 2:
NUMERISK ANALYS AV EXPLOSIONSLASTER
Page 3 and 4:
Numerisk analys av explosionslaster
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10: Numerisk analys av explosionslaster
Page 19 and 20: 2.6.2 Bergbultar Numerisk analys av
Page 25 and 26: 2.6.3 Sprutbetong Numerisk analys a
Page 47 and 48: 4 RESULTAT Numerisk analys av explo
Page 59: Numerisk analys av explosionslaster
Page 73 and 74: 4.2.3 Modell III Numerisk analys av
show all

numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?