numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...
numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...
numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Numerisk <strong>analys</strong> <strong>av</strong> <strong>explosionslaster</strong> i <strong>bergtunnlar</strong><br />
I risk<strong>analys</strong>en för tunneln skall i följande fall explosionsriskerna särskilt<br />
studeras och lastförutsättningarna eventuellt justeras:<br />
- om farligt gods i klasserna 1 eller 2 skall transporteras i tunneln<br />
- om personriskerna är speciellt stora, t ex vid tunnel som ansluter till annat<br />
byggnadsverk där människor stadigvarande vistas<br />
- om konsekvenserna <strong>av</strong> en lokal skada är speciellt stora, t ex tunnel under<br />
vatten eller där tunneln utgör den enda vägförbindelsen.<br />
2(85)<br />
Klassindelning enligt förordningen SFS 1982:923 om transport <strong>av</strong><br />
farligt gods tillämpas.”<br />
Som framgår <strong>av</strong> kr<strong>av</strong>texten ovan finns det inget generellt kr<strong>av</strong> att dimensionera det bärande<br />
huvudsystemet för explosionslast, utan kr<strong>av</strong>et gäller för: ”Avskiljande anläggningsdelar<br />
mellan trafikutrymmen eller mellan trafikutrymme och utrymnings-/angreppsväg”. Detta<br />
innebär bl.a. att t.ex. en bergpelare mellan två parallella tunnelrör skall dimensioneras för<br />
angivna laster. Men, det torde också finnas situationer då det bärande huvudsystemet bör<br />
dimensioneras för <strong>explosionslaster</strong> även om det omgivande berget inte utgör ”<strong>av</strong>skiljande<br />
anläggningsdel” enligt ovan. Exempel på en sådan situation kan vara då en bergtunnel har<br />
liten bergtäckning ovanför eller vid sidan om tunneln och går genom ett område eller under en<br />
byggnad där människor stadigvarande vistas.<br />
P.g.a. att Tunnel 99 är relativt ny har tillämpningen <strong>av</strong> kr<strong>av</strong>en ännu inte hunnit värderas,<br />
eftersom endast ett fåtal tunnlar har projekterats efter det att Tunnel 99 kom ut i november<br />
1999 (Götatunneln, Tunnel vid Grind och Vindötunneln). Tunnel 99 ger heller inga råd<br />
<strong>av</strong>seende beräkningsmetod för <strong>bergtunnlar</strong>. Detta har bl.a. lett till att det inte utvecklats någon<br />
dimensionerings- eller beräkningspraxis <strong>av</strong>seende <strong>explosionslaster</strong> i <strong>bergtunnlar</strong>. Inte heller<br />
internationellt sett har det utvecklats någon praxis eller standard <strong>av</strong>seende beräkningsmetoder,<br />
etc. <strong>av</strong>seende <strong>explosionslaster</strong> i <strong>bergtunnlar</strong>.<br />
Då det bärande huvudsystemet utgörs <strong>av</strong> betong, d.v.s. då en betongtunnel skall<br />
dimensioneras hänvisas projektören i Tunnel 99, <strong>av</strong>snitt 3.5.4.5, till VST:s publikation<br />
”Explosionslaster vid betongtunnlar”, ANV 0187 för att få råd <strong>av</strong>seende beräkningsmetod.<br />
Denna anvisning bygger på en förenklad modell för beräkning <strong>av</strong> moment och deformationer<br />
med hjälp <strong>av</strong> energibetraktelser.<br />
Eftersom <strong>bergtunnlar</strong> utgör ett komplext system med <strong>av</strong>seende på geometri,<br />
materialegenskaper och olika förstärkningselements funktion och egenskaper, kan verifiering<br />
<strong>av</strong> bärförmågan i en bergtunnel med <strong>av</strong>seende på <strong>explosionslaster</strong> inte utföras med hjälp <strong>av</strong><br />
förenklade analytiska modeller. Datorbaserad <strong>numerisk</strong> <strong>analys</strong> bör därför kunna utgöra ett<br />
attraktivt verktyg för sådana <strong>analys</strong>er eftersom hänsyn kan tas till många faktorer samtidigt, i<br />
en och samma beräkning.
Change language