10.09.2013 Views

numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...

numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...

numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

4 RESULTAT<br />

Numerisk <strong>analys</strong> <strong>av</strong> <strong>explosionslaster</strong> i <strong>bergtunnlar</strong><br />

4.1 Statiska <strong>analys</strong>er (Modell 0)<br />

42(85)<br />

Den statiska delen <strong>av</strong> <strong>analys</strong>erna <strong>av</strong>ser bergmassans och förstärkningssystemets respons på insituspänningarna<br />

med <strong>av</strong>seende på berguttaget vid utsprängningen <strong>av</strong> tunnlarna.<br />

Först görs en jämviktsberäkning för angivna randvillkor och in-situspänningar med hjälp <strong>av</strong><br />

ett tillräckligt antal beräkningscykler. I vårt fall har 2000 beräkningscykler använts för detta<br />

modelleringssteg.<br />

I det andra modelleringssteget bryts de båda tunnlarna ut samtidigt och beräknas till jämvikt.<br />

Under jämviktsberäkningen uppstår deformationer i bergmassan. Den kontinuerliga<br />

utvecklingen <strong>av</strong> dessa deformationer registreras med hjälp <strong>av</strong> s.k. förskjutningshistorier på<br />

tunnlarnas väggar, tak och golv. P.g.a. de relativt höga horisontella in-situspänningarna i det<br />

aktuella problemet uppstår de största deformationerna i tunnlarnas ”ytterväggar” (d.v.s. inte i<br />

pelarväggarna). Observera att syftet med det andra modelleringssteget är att bestämma det<br />

antal beräkningscykler som krävs för att uppnå 80 % <strong>av</strong> de totala deformationerna i<br />

ytterväggarna. Detta erhålls från ovan nämnda deformationshistorier i ytterväggarna.<br />

I det tredje och sista modelleringssteget för den statiska <strong>analys</strong>sekvensen bryts de båda<br />

tunnlarna ut samtidigt, varefter modellen sedan körs erforderligt antal beräkningscykler för att<br />

simulera att 80 % <strong>av</strong> deformationerna i ytterväggarna utvecklas. Vid denna punkt i<br />

beräkningen installeras förstärkningen (d.v.s. bultar och sprutbetong). Därefter beräknas<br />

modellen för ett erforderligt antal tillkommande beräkningscykler så att kraftjämvikt uppnås.<br />

Två separata statiska <strong>analys</strong>er har utförts med <strong>av</strong>seende på sättet att simulera sprutbetongen,<br />

nämligen (1) responsen i sprutbetongen antas vara linjär-elastisk och (2) oelastisk enligt<br />

beskrivningen i <strong>av</strong>snitt 2.6.3. I följande text refererar ”Modell 0A” till resultat <strong>av</strong>seende den<br />

elastiska responsen, medan ”Modell 0B” refererar till resultat för den oelastiska.<br />

Figur 4.1 utgör ett resultat <strong>av</strong> modelleringssteg 2. Figuren visar hur den horisontella<br />

deformationen mitt på den vänstra tunnelns yttervägg utvecklas som funktion <strong>av</strong> antalet<br />

beräkningscykler. Av figuren framgår att 80 % <strong>av</strong> den totala deformationen uppstår efter 1460<br />

beräkningscykler.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!