numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...

More documents

Recommendations

Info

Numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar 67(85) Analysen av Modell II indikerar att tunnlarna förblir stabila efter explosionen, men med signifikanta skador i sprutbetongen. Den storskaliga stabiliteten i modellen är dock starkt knuten till den använda materialmodellen för bergmassan. Det kan ifrågasättas om den elastiska-idealplastiska materialmodellen på ett riktigt sätt representerar de effekter som inducerade skador kan ha på bergmassors hållfasthet. Därför kan det sägas att användning av en elastisk-idealplastisk materialmodell för bergmassan inte nödvändigtvis utgör ett konservativt antagande med avseende på tunnelstabiliteten. Det kan i detta sammanhang noteras att skador i berg p.g.a. dynamisk belastning kan relateras till den maximala partikelhastigheten (peak-particle-velocity, ppv) på tunnelytan. Hedley (1992) har kommit fram till att skador kan börja uppstå i intakt berg vid en partikelhastighet av ca 300 mm/s och att svåra skador kan uppstå vid ca 600 mm/s. Troligtvis kommer dessa erfarenheter från undersökningar vid sprängning och relaterar till bergkonstruktioner utan sprutbetong eller platsgjuten betong. Från forskning av skadezonens utbredning p.g.a. sprängning i borrhål rapporterar Holmberg och Persson (1983) att skador kan uppstå vid en partikelhastighet på 700-1000 mm/s i hårt kristallint berg. Vidare redovisar ”The Rockburst Research Hanbook” (MRD, 1995) observationer från att fiberarmerad sprutbetong kan överleva bergrörelser på omkring 1500 till 2000 mm/s, varvid endast mindre skador uppstår i sprutbetongen vid 1700 mm/s. Dock kan allvarliga skador uppstå i sprutbetongen över små ytor redan vid en partikelhastighet av 1500 mm/s om bergblock stöts ut från bergytan. Det bör dock noteras att spänningsvågor som är associerade med smällbergsfenomen generellt har lägre frekvenser och längre varaktighet än lasten P2 och kan därför innehålla mer energi vid jämförbara partikelhastigheter. Den beräknade maximala horisontella partikelhastigheten i den högra tunnelns pelarvägg uppgår som tidigare nämnts till 1000 mm/s (se Figur 4.25). Ovan redovisade erfarenheter pekar på betydelsen av att välja en lämplig materialmodell och analysmetod (t.ex. distinkt element analys) för att på ett adekvat sätt simulera de relevanta fysikaliska mekanismerna.
4.2.3 Modell III Numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar Om inget annat speciellt anges avser resultaten som redovisas i detta avsnitt Modell IIIB, i vilken sprutbetongen simulerats som ett oelastiskt material. Figur 4.33 visar applicering av lasten P2 i taket på den vänstra tunneln vid maximalt tryck. Tryckpulsen är identisk med den som användes för Modell II. 68(85) Figur 4.33 Applicering av den dynamiska lasten P2 i den vänstra tunnelns tak vid tidpunkten för maximalt tryck.
Page 1 and 2:
NUMERISK ANALYS AV EXPLOSIONSLASTER
Page 3 and 4:
Numerisk analys av explosionslaster
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
2.6.2 Bergbultar Numerisk analys av
Page 21 and 22: Numerisk analys av explosionslaster
Page 25 and 26: 2.6.3 Sprutbetong Numerisk analys a
Page 47 and 48: 4 RESULTAT Numerisk analys av explo
Page 71: Numerisk analys av explosionslaster
show all

numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?