numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...
numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...
numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Numerisk <strong>analys</strong> <strong>av</strong> <strong>explosionslaster</strong> i <strong>bergtunnlar</strong><br />
6 SLUTSATSER OCH<br />
REKOMMENDATIONER<br />
Baserat på det arbete som redovisas i denna rapport kan följande slutsatser dras:<br />
82(85)<br />
1. För att kunna utföra <strong>numerisk</strong>a <strong>analys</strong>er <strong>av</strong> de <strong>explosionslaster</strong> som föreskrivs i Tunnel 99<br />
måste en stigtid för tryckpulsens uppbyggnad tillämpas. Tunnel 99 medger att 10 % <strong>av</strong><br />
den totala varaktigheten utnyttjas som tid för tryckuppbyggnad.<br />
2. Den dynamiska lasten med 0,1 MPa maximal tryckamplitud och 50 millisekunders total<br />
varaktighet (P1) kan utan problem appliceras i två- och tredimensionella <strong>numerisk</strong>a<br />
<strong>analys</strong>er.<br />
3. Den dynamiska lasten med 5 MPa maximal tryckamplitud och 2 millisekunders total<br />
varaktighet (P2) kan appliceras i tvådimensionella <strong>numerisk</strong>a <strong>analys</strong>er utan föregående<br />
filtrering. Erforderlig beräkningstid kan dock minskas radikalt genom frekvens<strong>analys</strong> och<br />
filtrering <strong>av</strong> tryckpulsen. Tredimensionella <strong>analys</strong>er <strong>av</strong> lasten P2 erfordrar, med dagens<br />
kapacitet på datorer, sannolikt alltför långa beräkningstider för praktisk tillämpning i<br />
byggprojektsammanhang.<br />
4. Den storskaliga stabiliteten runt tunnlarna är tillfredsställande för de förutsättningar under<br />
vilka <strong>analys</strong>erna genomförts. Den dynamiska lasten P1 orsakar inte några tillkommande<br />
skador i bergmassan utöver de som genereras vid tunnlarnas utbrytning. Vid applicering<br />
<strong>av</strong> den dynamiska lasten P2 kan dock tillkommande skador i bergmassan förväntas med<br />
efterföljande lokal nedsättning <strong>av</strong> bergmassans hållfasthet. Då lasten P2 appliceras i taket<br />
sker plasticering ända upp till bergöverytan. Utförda modeller har inte tagit hänsyn till<br />
minskad hållfasthet då berget plasticerar.<br />
5. Bultarnas bärförmåga är tillfredsställande. Då lasten P2 appliceras i pelaren induceras en<br />
kraftig ökning <strong>av</strong> bultlasterna i de bultar som installerats från närliggande tunnel. I övriga<br />
studerade belastningsfall genereras endast små ökningar. Maximal bulttöjning, o<strong>av</strong>sett<br />
belastningsfall, uppgår endast till 0,5 % (d.v.s. 1/10 <strong>av</strong> bultarnas töjningskapacitet).<br />
6. Den dynamiska lasten P1 orsakar inga tillkommande skador i sprutbetongen. Vid<br />
applicering <strong>av</strong> lasten P2 i pelarväggen är sprutbetongens verkningssätt huvudsakligen<br />
”membranverkan” med höga dragpåkänningar och uppsprickning som följd. Omfattningen<br />
<strong>av</strong> skadorna i sprutbetongen kan förväntas bli ungefär lika stora på båda sidorna <strong>av</strong><br />
pelaren. Då lasten P2 appliceras i taket induceras främst tillkommande skador i<br />
sprutbetongen i den tunnel som lasten appliceras i. Närliggande tunnel påverkas i mycket<br />
liten omfattning.<br />
7. En vidhäftningshållfasthet på 0,5 MPa mellan berg och sprutbetong är tillsammans med<br />
förankring <strong>av</strong> sprutbetongen i bultarna tillräckligt för att sprutbetongen inte skall falla ned.
Change language