numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...
numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...
numerisk analys av explosionslaster i bergtunnlar - Rosengren ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Numerisk <strong>analys</strong> <strong>av</strong> <strong>explosionslaster</strong> i <strong>bergtunnlar</strong><br />
25(85)<br />
Ett överskridande <strong>av</strong> de dimensionerande drag- och tryck- eller skjuvhållfastheten ger sig<br />
direkt tillkänna i modellen genom att sprutbetongen spricker upp och tappar sin<br />
momentupptagande förmåga och sin dragbärförmåga i aktuella balksegment. En <strong>av</strong> fördelarna<br />
med metod B är att den möjliggör implicit simulering <strong>av</strong> olika mekanismer som är<br />
förknippade med olika brottyper i sprutbetongen. En begränsning med metoden är dock att<br />
sprutbetongen i modellen saknar seghet med <strong>av</strong>seende på böjdragbelastning. Detta kan<br />
medföra att dess stabiliserande effekt, efter det att dess dimensionerande hållfasthet<br />
överskridits, underskattas och att även skadornas omfattning underskattas eftersom last inte<br />
kan överföras till närliggande segment efter brott.<br />
2.6.4 Samverkan mellan bultar och sprutbetong<br />
Den fiberarmerade sprutbetongen har förutsatts vara förankrad i bultarna genom att brickor<br />
med diametern ca 200 mm installeras utanpå sprutbetongskiktet. Denna samverkan mellan<br />
bultar och sprutbetong har simulerats genom att koppla bultarnas yttersta noder till noderna<br />
för sprutbetongen. Detta tillvägagångssätt att representera samverkan mellan bultar och<br />
sprutbetong i modellen innebär självklart en approximation, eftersom hänsyn inte tas till<br />
bultbrickans diameter. Kopplingen mellan bultarna och sprutbetongen i modellen är <strong>av</strong> typen<br />
”rigid”, vilket bl.a. innebär att genomstansning <strong>av</strong> bultbrickan inte simuleras.<br />
Genomstansning måste därför kontrolleras separat, t.ex. enligt Holmgren (1992).<br />
2.6.5 Samverkan mellan sprutbetong och berg<br />
Då sprutbetong appliceras på kristallina bergytor kan det ofta förväntas att sprutbetongen<br />
samverkar med berget även genom en icke obetydande vidhäftning. I utförda simuleringar har<br />
kontaktytan mellan bergmassan och sprutbetongen simulerats genom att introducera ett s.k.<br />
”interface”. I Figur 2.10 visas en konceptuell modell för denna kontaktyta, där den mekaniska<br />
responsen karakteriseras <strong>av</strong> elastisk normal- och skjuvstyvhet samt Coulomb brottvillkor med<br />
en begränsad draghållfasthet (vidhäftningshållfasthet). Om kontakten utsätts för<br />
överbelastning kan sprutbetongen glida eller släppa från berget. Detta möjliggör bl.a.<br />
simulering <strong>av</strong> vidhäftningsbrott.<br />
Bergbult<br />
Sprutbetong<br />
Kohesion<br />
Vidhäftnings-<br />
hållfasthet<br />
Skjuvspänning<br />
Friktionsvinkel<br />
Normalspänning<br />
Figur 2.10 Konceptuell modell för kontakten mellan bergmassa och sprutbetong.