boken - stigfinnaren.info

terbotten. Enbart SCA har
sedan början av 1970-talet
planterat 300 000 hektar, ytan
motsvarar lika många fotbollsplaner!
Under kommande tioårsperiod
tänker skogsbolaget plantera
contortatall på 20 procent
av sin föryngringsareal:
– Vi har väldigt goda erfarenheter
av contortan! Vi
har lagt ner stora resurser på
forskning för att hitta lämpliga
frön och att hantera contortan
på rätt sätt, sa nyligen
Per Persson, skogsvårdschef
vid SCA Skog.
Ett av Sveriges äldsta contortabestånd
planterades 1928
Nog hade det suttit bra med en djungelkniv...
...och här är kanske en föryngring på gång.
i Nordmaling och där hade träden imponerande dimensioner redan efter 60 år. Även i Norrbotten
finns lyckade planteringar, till exempel vid Raggdynan mellan Töre och Kalix.
Samtidigt finns många exempel på misslyckanden som i förlängningen inkräktar på allemansrätten.
Norr och öster om Morjärv finns stora planteringar där ingen människa vill vara, precis som här i
Gustavsberg. Erfarna skogsmänniskor tycker det är tragiskt och en stor skandal som de ansvariga
försöker tysta ned.
En sådan kritiker är Heimer Hallergren i Männikkö.
Då jag intervjuade Heimer om flottningen berättade han även om ”den bedrövliga contortan”:
– Man har planterat contorta på nästan 8 000 hektar inom vårt jaktområde, på Sveaskogs marker.
Man kan inte gå i skogen annat än där dom lämnat diken, stigar.
Inte ens älgarna tycks gilla contortatallen, som föda vill säga:
– Vi har märkt att dom gärna trycker i contortan, hundarna har svårt att känna vittring. Men det
vore intressant att höra om någon sett älgar äta contorta.
Heimer Hallergren tvivlar starkt på att det skulle ha gått att flotta contortatall:
– Jag ställde den frågan på Nolia till Lövholmens chef. Jag fråga också vilka sågverk som kan
såga den där contortan eftersom den är så väldigt
krokig också. Det tog ett tag men så svara han att
nog är det mesta energiskogar.
I Heimers jaktlag har man sin uppfattning klar:
– Våra fina marker har blivit förstörda av contortan.
Lurviga ända från marken, vilka trista bespottelser.
Vi har diskuterat man och man emellan att
inte borde den personen få medalj, han som kommit
med contortan. I stället borde man ge han en
svår blåsning för det.
Mesta planteringarna i Männikkö gjordes i början
på 60-talet.
– Nu påstås det att man inte längre får plantera
contortan. Vi har sagt vad roligt, det blir som ett
Här kan man tala om snölega. Bilden av Johnny och contortan
togs i Överkalixtrakten av NSD-journalisten Gunnar Isaksson.
117