Det romska språket och romsk språkvård i Sverige 2007

inte enbart beror av rent språkliga skillnader, utan också påverkas av sådant som vilka attityder
och relationer som finns mellan talare av de olika varieteterna. 20
Mot bakgrund av vad vi sagt om distinktionen språk–dialekt är det inte förvånande att det
finns en diskussion om huruvida romerna, som saknar en egen nation, talar olika språk eller
dialekter av ett och samma språk. Såväl bland talarna själva som bland språkforskare är det
dock nu ganska etablerat att betrakta romska som ett språk med olika dialekter, eller varieteter.
I den språkvetenskapliga litteraturen om romska uppges ibland att språket har omkring 60
dialekter. Men det måste ses som en ganska godtycklig siffra, eftersom det – av samma skäl
som gränsdragningen mellan språk och dialekt kan ifrågasättas – ofta är problematiskt att dra
gränserna mellan olika dialekter och underdialekter, dvs. att svara på frågan om två varieteter
är ”samma dialekt” eller inte.
Istället för ”dialekt”, föredrar vi att använda begreppet varietet. Det har flera fördelar:
varietet förknippas inte såsom dialekt med regionala skillnader och tillhörigheter, och inte
heller med den kontrast gentemot standardspråk eller riksspråk som förekommer i en vanlig
användning av termen dialekt. Varietet kan dessutom användas i en vidare betydelse,
innefattande både det som kallas språk och dialekt – något som är motiverat utifrån det
generella problemet med gränsdragningen språk–dialekt.
2.2. Relationer mellan varieteter
Frågan om hur olika språkliga varieteter förhåller sig till varandra är naturligtvis inte specifik
för de romska varieteterna i Sverige. I alla sammanhang där det bedrivs språkvård för ett antal
närliggande varieteter måste man söka svar på frågor som hur lika eller olika varandra
varieteterna är, hur stor den ömsesidiga förståeligheten är, hur detta kan mätas, och vilka
konsekvenser det bör få i språkvårdsarbetet. Det gäller särskilt språk som huvudsakligen har
varit muntliga och som har saknat konventionaliserade skriftsystem. Som ett närliggande
exempel kan nämnas arbetet med de skilda samiska varieteterna i de nordiska länderna. 21
Andra aktuella exempel finner vi i Sydafrika efter apartheid, där det pågår ett intensivt
språkvårdsarbete för de inhemska språk/varieteter som nu erkänts och räknas bland de elva
officiella språken. En undersökning av förhållandet mellan olika varieteter av sotho har till
exempel lett fram till att man nu arbetar med att utforma en gemensam ortografi för varieteter
som tidigare betraktades som skilda språk. 22 På basis av nationell och internationell erfarenhet
av och forskning kring sådant språkvårdsarbete kan vi urskilja flera olika aspekter av relationen
mellan olika varieteter som bör tas i beaktande vid beslut i olika språkvårdsfrågor.
På frågan om hur nära varandra två varieteter är tänker de flesta kanske först och främst på
rent språkliga likheter och skillnader: Hur lika/olika är varieteterna vad gäller uttal, grammatik,
ordförråd? – dvs. det som kan kallas språkstrukturell närhet. Det är också en vanlig
uppfattning att språkstrukturell närhet är lätt att beskriva objektivt genom kvantitativa
mätningar. Men för det första visar sig den språkstrukturella närheten vara mer komplex och
svårmätbar än man ofta tror. Dessutom måste den relateras till språkhistoriska och geografiska
samband. Och för det andra är det i ett språkvårdsperspektiv ofta viktigare att försöka få en
uppfattning om hur kommunikationen mellan talare av olika varieteter faktiskt fungerar i den
20 Ferguson, Ch. (1992). Foreword. I: Casad, E. H. (red.), Windows on Bilingualism. Dallas, TX: Summer Institute
of Linguistics & The Univeristy of Texas at Arlington, (ix–x).
21 Svonni, M. (1997). Bevarande av samernas språk: en fråga om tradition och nytänkande. Föredrag vid
seminariet Traditionell samisk kunskap, Kiruna, 9–10 dec. 1997; Hyltenstam, K., Stroud, Ch.. & Svonni, M.
(1999). Språkbyte, språkbevarande, revitalisering. Saminskans ställning i svenska Sápmi. I: Hyltenstam, K. (red.).
Sveriges sju inhemska språk – ett minoritetsspråksperspektiv. Lund: Studentlitteratur, 41–97.
22 Makalela, L. (2005). Language Harmonization in South Africa: Practices and Attitudes of University Students.
PhD., Michigan State University.
10