Det romska språket och romsk språkvård i Sverige 2007

undervisning i det romska språket och i romskt levnadssätt. Kursplanen är tänkt att vara en
gemensam bas för utveckling och framställning av uppslagsböcker, textböcker, arbetshäften,
examinationsuppgifter osv. i hela Europa. Kursplanen omfattar tre åldersgrupper: 3–6 år, 7–10
år och 11–14 år. Den tar även hänsyn till elevernas olika förkunskaper i romska och skiljer
mellan (i) elever i vars hem det inte talas romska; (ii) elever som själva inte talar romska men
vars föräldrar gör det; (iii) elever som är flytande i språket. Sverige är ett av nio länder som ska
presentera och utprova kursplanen bland lärare och elever. Myndigheten för skolutveckling
ansvarar för detta uppdrag. Myndigheten har påbörjat utveckling av metodiska anvisningar för
lärare (alla varieteter, alla åldrar, alla språkfärdighetsnivåer) utifrån kursplanens olika teman.
Man räknar med att kunna presentera en preliminär version vid Europarådets konferens i
Strasbourg i maj-juni 2008. 41
Dagens brist på läromedel kommer upp gång på gång i våra intervjuer med romer. Trots att
det har publicerats en del böcker i Sverige, handlar det trots allt bara om ett fåtal per varietet –
och inte ens det för till exempel kaale och svensk romani. Framför allt modersmålslärarna och
lärarassistenterna som vi har talat med betonar att det också skulle behövas olika typer av
läromedel, anpassade till elever i olika åldrar och på olika stadier. De läromedel som finns
tillgängliga idag består mest av textsamlingar; det behövs också övningsböcker för barnen samt
lärarhandledningar med instruktioner om hur barnen ska arbeta med texterna.
Idag går mycket av de romska pedagogernas tid åt att själv sätta ihop övningar, översätta
texter till romska, göra romska ordlistor till svenska lärobokstexter, klippa och klistra. Några
av lärarna tar hem böcker från andra länder, men det går sällan att använda dem som de är. Det
krävs omarbetningar och anpassningar, både språkligt och innehållsligt, till den svenska
situationen.
I till exempel det undervisningsmaterial på kaale som har gjorts i Finland har det finska
språket varit utgångspunkten. Detta material kan inte användas för undervisning i kaaleromska
i Sverige, eftersom det finns många kaaleungdomar här som inte kan tillräckligt med finska.
Det finns också stora skillnader i uttal mellan finsk kaale och svensk kaale. Svenska
kaaleungdomar i Sverige måste få lära sig svensk kaale så att de kan förstås av romer från
andra grupper i Sverige. Vid Myndigheten för skolutvecklingen arbetar man för närvarande
med att framställa en lärobok på kaale, med planerad utgivning någon gång under 2008.
Förutom läroböcker för barn som talar romska skulle det även behövas läroböcker i romska
som C-språk, för nybörjare, vuxna och andra som inte har några förkunskaper i språket. Det
finns ju en hel del romer (framför allt bland resande och kaale) som inte talar romska alls, säger
en av de intervjuade. Han har i sitt arbete med undervisning för vuxna romer från olika grupper
lagt märke till att det finns romer som är analfabeter men som talar både romska och ett eller
flera andra språk, medan till exempel många i kaalegruppen är läskunniga men inte talar
romska.
Några av de romer vi har träffat påpekar att det är viktigt att vara medveten om att det inte
går att jämställa romska med andra minoritetsspråk i Sverige. De är nästan alla standardiserade
och kodifierade, det finns undervisningsmaterial och litteratur osv., det finns kanske t.o.m.
läroplaner från det land där det aktuella språket är huvudspråk. Som modersmålslärare har man
då mycket att luta sig mot. Men när det gäller romska finns inget sådant.
40 ERTF samlar sedan 2004 representanter för romska politiska, religiösa och andra organisationer från hela
Europa för att i samarbete med Europarådet arbeta mot rasism och diskriminering och för politiska, sociala och
språkliga rättigheter för romer och relaterade grupper. (På hemsidan nämns ”Roma groups such as Kelderas,
Lovara, Sinti, Kale, Beas, Jenish, Resande, Pavees/Travellers, and more than twenty others” http://www.ertf.org
2008-01-07).
41 E-postmeddelande från Mai Beijer 2008-02-01.
26