Det romska språket och romsk språkvård i Sverige 2007

More documents

Recommendations

Info

först språkligt närma sig varandra och lära sig att förstå varandras dialekter, menar de. ”Man pratar ju så ofta om standardisering av romani men hur ska man standardisera när man inte kan så mycket om varandras dialekter?” Man måste gå steg för steg tills man når en viss nivå av närhet mellan varieteterna. Sedan blir standardisering ett mer naturligt nästa steg. Baki Hasan skulle för romskans del önska sig en modell som kan jämföras med den svenska, där det finns både ett standardspråk och en stor variation i form av bland annat dialekter och där de dialekttalande också talar en mer standardnära svenska. Men det kommer att ta tid att nå dit, språkvårdsarbetet har precis börjat, säger Baki Hasan. Det som behövs just nu är mer utrymme och fler satsningar på alla de olika varieteterna, betonar han. I samband med språkvårdsdiskussionerna kom även frågan om ett gemensamt skriftsystem för romska upp under intervjuerna. Några av de intervjuade nämner att det finns ett standardalfabet för romska som antogs på ett möte i Polen på 1990-talet, men att få verkar känna till det. Alfabetet är inte heller så användbart; inte alla varieteter har de där bokstäverna, säger en av de intervjuade. I en del länder används dessutom kyrilliska bokstäver, vilket gör att man kan ha ett motstånd mot ett standardalfabet med latinska bokstäver. Trots avsaknaden av ett standardiserat alfabet används romska idag i skrift i stor utsträckning, mycket tack vare datoriseringen. Många av dem vi har träffat berättar om hur romska ungdomar chattar med ungdomar i andra länder på romska. Bäst fungerar det med ungdomar som talar samma varietet, säger en av de intervjuade som arbetar som modersmålslärare. Precis som bland alla chattande ungdomar används det en del förkortningar och olika tecken som man inte förstår om man inte har lärt sig dem – det är ett eget internetspråk. Ungdomarna använder även sina andra språkkunskaper vid internationella kontakter. Några av de intervjuade har själva erfarenhet av att använda det skrivna språket vid internationella kontakter. En av dem säger att man gör lite anpassningar när man chattar med någon som talar en annan varietet, till exempel när det gäller skrift. Beroende på i vilket land man bor så har man lite olika tecken. De som har ett slaviskt tangentbord använder diakritiska tecken medan andra använder en kombination av tecken för olika ljud (‟ch‟, ‟dj‟, ‟dz‟ och ‟sh‟ osv.) – det är väldigt smidigt och bra och alla kan förstå, säger han. På så sätt har man tillsammans skapat ett slags skriftspråk: ”Just på grund av Internet och kontakterna med andra länder så har vi omedvetet skapat och haft ett skriftspråk som alla kan använda liksom.” Vid internationell korrespondens är det vanligt att båda parter skriver på sin egen varietet men att man försöker undvika ord som kan vålla förståelseproblem. Detta förutsätter förstås att man kan en del om andra romska varieteter. “Om man går in på vissa sådana här chatsidor eller diskussionsgrupper kan man se att nästan var och en använder sin egen varietet men samtidigt försöker man anpassa sig lite såsom vid vanlig kommunikation”, säger en av de intervjuade. Datoriseringen och den ökade internetanvändningen gör också att många fler romer idag möter det romska språket i skrift. ”Många går in på romska hemsidor.” Några av dem vi har träffat uppger att de inte är vana att läsa texter på romska. En av dem berättar att det kändes konstigt i början att se språket nedskrivet. Han fick börja läsa sakta men kom sedan in i det: ”Jag vet inte, jag har aldrig läst eller skrivit på romska. Man måste vänja sig vid det”. Men han uppskattar möjligheten. Endast en av de intervjuade anser att avsaknaden av en gemensam skrift i stort sett omöjliggör internationell kommunikation. Han menar att ett standardiserat alfabet är en förutsättning för att romer från olika grupper och länder kan läsa varandras texter och därigenom också höja medvetenheten om variationen i romani. Sammanfattningsvis visar intervjusvaren att det finns en stark önskan att bevara och utveckla, beskriva och skriva den romska man själv talar. Samtidigt finns det en önskan att ha 42
tillgång till ett gemensamt romsk språk som kan förstås av alla romer. Från ett traditionellt standardiseringsperspektiv skulle detta kunna se ut som oförenliga målsättningar. Men det ena behöver som nämnts inte utesluta det andra; tvärtom kan dessa strävanden stödja varandra. Flera av de romer vi intervjuat har, förutom att de är flerspråkiga i romska, svenska och ett eller flera andra språk, en bred kunskap om andra varieteter av romska än den egna. Samtidigt som de genom att vårda den egna romska varieteten (och den kultur och historia som finns inlagrad i denna) bidrar till det romska språket som helhet, behärskar de strategier för att anpassa sig både i tal och skrift till andra varieteter genom till exempel ordval och val av ortografi. 3.6.3. Språkrådet I Sverige är det Språkrådet som är det officiella språkvårdsorganet för svenska och vissa av de nationella minoritetsspråken, däribland romani chib. Språkrådet är en del av den nya språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen. 72 I juni 2006 tog regeringen beslut om en ny organisation för språkvården. Bakgrunden till beslutet är propositionen Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik, som regeringen överlämnade till riksdagen i september 2005. Regeringen föreslog en samordning av den centrala, statliga språkvården. Flera språkvårdande verksamheter – bland annat olika dialekt-, ortnamns- och/eller folkminnesarkiv, Svenska språknämnden, Sverigefinska språknämnden och Klarspråksgruppen – samlades under den nya myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Språkrådet är den avdelning som ansvarar för det huvudsakliga språkvårdsarbetet. Rådet har bland annat som uppgift att arbeta för att språksituationen i Sverige utvecklar sig i enlighet med riksdagens fyra mål för svensk språkpolitik: Svenska ska vara huvudspråk i Sverige. Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk. När det gäller det fjärde målet ansvarar Språkrådet för arbetet med finska, romani chib, svenskt teckenspråk och jiddisch, medan Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (Daum) ansvarar för meänkieli och Sametinget för samiskan. Den 1 juli 2007 inrättades två halvtidstjänster för romsk språkvård vid Institutet för språk och folkminnen med placering vid Språkrådet. Redan under detta första halvår har denna satsning visat sig vara framgångsrik. De romska språkvårdarna Dimitri Florin och Baki Hasan har initierat flera aktiviteter som gagnar bevarandet och utvecklingen av det romska språket i Sverige. Språkvårdarna arbetar för närvarande med att: ge rekommendationer till översättning av begrepp som beskriver det svenska samhället ge råd i frågor om romska, till exempel om textskrivande, lexikon och språklitteratur utarbeta svensk-romska ordlistor inom olika samhällsområden anordna språkvårdsseminarier. 72 http://www.sofi.se, http://www.sprakradet.se. 43
Page 1 and 2: DET ROMSKA SPRÅKET OCH ROMSK SPRÅ
Page 3 and 4: 1. Inledning 1.1. Uppdrag I decembe
Page 5 and 6: kartläggningar av befolkningsantal
Page 7 and 8: Sverige har också åtagit sig att
Page 9 and 10: Varietet Antal intervjuade Antal sk
Page 11 and 12: aktuella situationen. Alltså: I vi
Page 13 and 14: Det bör framhållas att en sådan
Page 15 and 16: Under 1960- och 70-talet kom romer
Page 17 and 18: möjligheter att bevaras och utveck
Page 19 and 20: vissa situationer döljer att de ä
Page 21 and 22: Flera av de intervjuade uttrycker e
Page 23 and 24: Man borde också arbeta med att upp
Page 25 and 26: personer, som i åratal deltagit i
Page 27 and 28: Ytterligare en sak som är mycket v
Page 29 and 30: förbundit sig att erbjuda undervis
Page 31 and 32: (samiska, kvenska, meänkieli och r
Page 33 and 34: utredning av behov, förutsättning
Page 35 and 36: örjan av 1980-talet som frivillig
Page 37 and 38: av framför allt historiskt intress
Page 39 and 40: eskriva utvecklingen och utveckland
Page 41: att deras sätt att prata i radio s
Page 45 and 46: grundskola och gymnasieskola framg
Page 47 and 48: exempel utbildning: “I början m
Page 49 and 50: grundlig utredning av behov, förut
Page 51 and 52: Bilaga 2: Språkbytes-/språkbevara
Page 53 and 54: Gjerdman, Olof & Ljungberg, Erik, 1
Page 55 and 56: O Tsatsiki ai leski dei (Tsatsiki o
Page 57 and 58: Kursbevis Kursbevis utfärdas av fi
Page 59 and 60: Kurslitteratur Lista över kurslitt
Page 61: The acquisition of literacy itself

Det romska språket och romsk språkvård i Sverige 2007

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?