Det romska språket och romsk språkvård i Sverige 2007

förbundit sig att erbjuda undervisning antingen i eller på romska). I många kommuner efterlevs
alltså inte de romska skolelevernas rättigheter.
Det är mycket viktigt med romska pedagoger i skolan, menar flera av de intervjuade; barnen
behöver sådana förebilder och pedagogerna fungerar också som brobryggare mellan skola och
hem. En av modersmålslärarna vi träffade berättar: ”Jag är en bro mellan skolan och
föräldrarna. I varje situation som på något sätt påverkar barnen här i skolan väntar lärarna på
mig här på morgonen ‟hej XX go‟morron jag behöver prata med dig om det här‟”.
Det finns idag i hela Sverige en (1) romsk klass med enbart romska barn och romsk
personal, Roma Kulturklass vid Nytorpsskolan i Stockholm. Det är en F-9 klass.
Föreståndare och lärare är Angelina Dimiter Taikon och Mikael Demetri samt IT-läraren Kati
Dimiter-Taikon. Klassen har funnits sedan början av 1990-talet. Undervisningen följer
läroplanen men med romsk inriktning. Från början var undervisningsspråket svenska med
modersmålstimmar och studiehandledning på romska, men sedan 2003 är undervisningen helt
tvåspråkig på svenska och romska, främst kelderash.
Inom ramen för denna studie intervjuade vi Angelina Dimiter Taikon. Hon berättar att det
just nu går 14 barn i Roma Kulturklassen. Det är stora skillnader i elevernas åldrar men det är
inget problem, menar Angelina Dimiter Taikon; romer är vana vid att umgås åldersblandade.
Men det blir mycket individuell undervisning, betonar hon. Hon berättar om upplägget på
skoldagen. Man börjar på romska fram till lunch, sedan byter man till svenska;
studiehandledning sker alltid på romska. Man har valt detta upplägg för att man vill ge barnen
en mjukstart på morgonen. När barnen lämnar hemmet är de romer och romsktänkande, de ska
inte behöva byta identitet så snart de kommer till skolan. Man arbetar mycket med att ge
barnen en stark identitet och ett starkt språk. Man satsar hårt på läsning, både på romska och på
svenska. Resultaten är positiva: barnen har höjt sin kunskapsnivå i båda språken och fler barn
än tidigare klarar nu nationella provet i svenska år 9.
Verksamheten med Roma Kulturklass har nyligen utvärderats av Christina Rodell Olgaç på
uppdrag av Enskede/Årsta stadsdelsnämnd (med finansiering av Stockholms Stads Kompetensfond).
45 Rodell Olgaçs slutsats är att verksamheten är mycket framgångsrik. Hon sammanfattar
(s. 76): ”[…] det arbete som pågår i Roma Kulturklass är på många sätt unikt och banbrytande,
när det gäller romska elevers skolgång. Det är önskvärt att verksamheten får fortsatt stöd samt
att erfarenheterna kan komma andra till del […].”
Några av de intervjuade skulle gärna se fler skolor, förskolor och fritidshem med romsk
personal för romska barn, samt romska sommarläger med språkbad för hela familjen. En av de
intervjuade betonar att det vore positivt att få en romsk högstadieskola. Det är på högstadiet
som – av olika orsaker – frånvaron ökar och avhoppen sker, menar han. Han tror att det är
viktigt att ungdomarna i den där sårbara perioden får gå på en romsk skola med romska lärare.
Där kan de känna sig trygga i sin identitet, där har de modeller (i form av de romska vuxna som
finns i skolan), och där kan de utveckla en stark självkänsla.
Utöver den ordinarie grund- och gymnasieskolan ska också nämnas folkhögskolorna, som
dels ger kurser för kontakttolkar (se nedan), dels riktade kurser för vuxna romer. Som exempel
kan nämnas Sundbybergs folkhögskola, som sedan flera år ger kurser speciellt avsedda för
romer bosatta i Stockholms stad: en 1,5-årig grundläggande utbildning i svenska, engelska,
matematik och samhällorientering (grundskolekompetens), samt utbildningar till behandlings-
45
Rodell Olgaç, Ch (2006). Föräldrasamarbete, tvåspråkighet och kulturell revitalisering i Roma Kulturklass.
Stockholm: Kompetensfonden.
(http://www.stockholm.se/upload/Fackforvaltningar/Stadsledningskontoret/Kompetensfonden/Rapporter%20pdf/P
edagog/SLUTVERSION%20-%20rapport%20%20Roma%20Kulturklass%20Rodell-Olgac.pdf).
29