Det romska språket och romsk språkvård i Sverige 2007

anordna modersmålsundervisning i ett språk om det finns en lämplig lärare. Vidare ska minst
fem elever i kommunen önska undervisning i språket. Modersmålsundervisning får inte
omfatta mer än ett språk för en elev. 17
För en romsk elev ska modersmålsundervisning erbjudas även om språket inte är elevens
dagliga umgängesspråk i hemmet. Det räcker om eleven har grundläggande kunskaper i
språket. Dessutom gäller kravet på minsta elevantal inte för romska elever. En romsk elev som
kommer från utlandet kan också få modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda
skäl.
Föreliggande kartläggning visar att ytterligare en del åtgärder har vidtagits för att förbättra
situationen för romani chib i Sverige. Till exempel har två halvtidstjänster för romskt
språkvård inrättats vid Språkrådet (se avsnitt 3.6.3.). Men många problem kvarstår och mycket
återstår att göra.
1.3. Underlag
Den här rapporten baseras dels på skriftliga källor (tryckta publikationer och aktuella
hemsidor), dels på samtal och korrespondens med företrädare för olika institutioner samt på
intervjuer och enkäter med romska företrädare som har olika erfarenheter relevanta för romskt
språkvårdsarbete. Syftet med intervjuerna och enkäten var att få in synpunkter och erfarenheter
från romer i Sverige om bland annat förhållanden som gynnar och som missgynnar
användningen av romska här i landet idag. Denna information är oumbärlig för att få en bild av
den aktuella situationen för romska och hur den kan förbättras.
För att undersöka ett språks situation vad gäller språkbyte och språkbevarande brukar man
antingen skicka ut enkäter om språkanvändning till en större mängd personer eller göra ett färre
antal fallstudier med några personer baserade på observationer och djupintervjuer. Inom ramen
för det här uppdraget ryms inte någon sådan större vetenskaplig undersökning.
Vi har dock genomfört längre intervjuer med 26 företrädare som identifierar sig som talare
av följande romska varieteter: arli, djambazi, gurbeti, kaale, kelderash, lovari, romungri och
svensk romani. Både urval av vilka som skulle intervjuas och genomförande av intervjuerna
har skett i samarbete med de romska språkvårdarna vid Språkrådet, Dimitri Florin och Baki
Hasan. De intervjuade fick svara på ett 25-tal frågor som på olika sätt berör kunskap om och
kontakt med olika romska varieteter som talas i Sverige idag, tillgång till massmedia och
litteratur på romska, språkanvändning och språkfrämjande åtgärder (se bilaga 1). Bland de
intervjuade finns journalister, tjänstemän vid olika typer av myndigheter och förvaltningar på
statlig och kommunal nivå, modersmålslärare, lärarassistenter och föräldrar. De intervjuade bor
på olika orter i Sverige och intervjuerna genomfördes oftast på den intervjuades arbetsplats. I
de flesta fall intervjuades en person i taget, men i några intervjuer deltar två eller tre personer
samtidigt. En person lämnade skriftliga svar. Den sammanlagda tiden för intervjuerna är ca
21,5 timmar.
En kortare skriftlig enkät med frågor om språkanvändning delades ut och samlades in av
några medlemmar i Språkrådets referensgrupp. Denna enkät besvarades av elva personer.
I tabellen nedan ges en översikt över intervjumaterialet:
17 Modersmålsundervisning i grundskolan regleras i 2 kap. 9–14 §§ i grundskoleförordningen (1994:1194) och
modersmålsundervisning i gymnasieskolan regleras i 5 kap. 7–13§§ i gymnasieförordningen (1992:394).
Studiehandledning på modersmålet regleras i 5 kap. 2 § i grundskoleförordningen (1994:1194).
8