Det romska språket och romsk språkvård i Sverige 2007
Det romska språket och romsk språkvård i Sverige 2007
Det romska språket och romsk språkvård i Sverige 2007
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
att deras sätt att prata i radio självklart ändå är färgat av deras egen språkliga bakgrund, framför<br />
allt i fråga om uttal <strong>och</strong> prosodi (Adam Szoppe <strong>och</strong> Agnes Lakatos har lovari som modersmål<br />
<strong>och</strong> Veli Brijiani arli <strong>och</strong> gurbeti).<br />
Lyssnarreaktionerna på detta mediaspråk skiljer sig. I början fick journalisterna mycket<br />
kritik för sitt sätt att tala <strong><strong>romsk</strong>a</strong>. De lyssnare som har en annan varietet tror ibland att Adam<br />
Szoppe <strong>och</strong> Veli Brijiani talar lovari respektive arli, medan talare av lovari <strong>och</strong> arli inte känner<br />
igen sitt språk. Veli Brijani berättar: ”Jag tror att många som lyssnar på radio från början<br />
kanske hade lite svårt att förstå allt, men så småningom börjar de förstå allt.” Han tycker att det<br />
vore bra om man skulle försöka skapa ett gemensamt <strong>romsk</strong>t språk med en gemensam skrift,<br />
ett slags standardspråk som kan användas som arbetsspråk <strong>och</strong> litterärt språk samt vid<br />
internationella kontakter (affärsverksamhet, Internet mm.); det skulle vara effektivt. Han<br />
hoppas att journalisterna med det här sättet att arbeta, <strong>och</strong> med hjälp av språkforskare <strong>och</strong><br />
<strong>språkvård</strong>are, kan bidra till en sådan utveckling. Veli Brijiani <strong>och</strong> Adam Szoppe betonar dock<br />
att varieteterna självklart ska få finnas kvar <strong>och</strong> utvecklas, att barn bör få<br />
modersmålsundervisning i den egna varieteten osv. De har också ett programinslag med<br />
rubriken ”veckans ord” där de informerar om variationen i <strong><strong>romsk</strong>a</strong> <strong>och</strong> presenterar ord på olika<br />
<strong><strong>romsk</strong>a</strong> varieteter. Journalisterna på Radio Romano skulle gärna samarbeta mer med<br />
Språkrådet om utvecklingen av det <strong><strong>romsk</strong>a</strong> <strong>språket</strong>. De har diskuterat en del med de <strong><strong>romsk</strong>a</strong><br />
<strong>språkvård</strong>arna <strong>och</strong> upplyser om telefonnumret till Språkrådets <strong><strong>romsk</strong>a</strong> språkrådgivning i nästan<br />
varje program.<br />
Också bland de intervjuade romerna fann vi olika reaktioner på <strong>språket</strong> i Radio Romano. De<br />
flesta av dem som lyssnar på sändningarna säger att de kan förstå en del men inte allt av det<br />
som sägs. Några tycker att det är fint att journalisterna använder en ”blandning” av olika<br />
<strong><strong>romsk</strong>a</strong> varieteter, att de inte blandar in ”främmande” ord utan försöker hålla sig till <strong><strong>romsk</strong>a</strong><br />
ord. <strong>Det</strong> är bättre att ta ord från andra varieteter som kaale eller kelderash än till exempel från<br />
makedonska, tycker en av de intervjuade, för ”då blir det ren romani”. En av de andra<br />
deltagarna i intervjun invänder: ”Fast vad finns det för språk som är helt rent?” Hon, liksom ett<br />
flertal andra av de romer vi träffade, skulle önska sig program (<strong>och</strong> även tidningar <strong>och</strong> TV) på<br />
sin egen <strong><strong>romsk</strong>a</strong> varietet. Även det är dock inte helt enkelt. De flesta <strong><strong>romsk</strong>a</strong> varieteter talas ju i<br />
flera olika länder <strong>och</strong> för att ”kompensera” för de ord som saknas i det <strong><strong>romsk</strong>a</strong> <strong>språket</strong> brukar<br />
talarna låna in ord från majoritets<strong>språket</strong>. Om man vill göra ett program som kan förstås av till<br />
exempel lovaritalande från olika länder kan just de (senare inlånade) låneorden utgöra ett<br />
problem.<br />
Även om ett flertal av de romer vi träffade uttryckte ett önskemål om ett gemensamt <strong>romsk</strong><br />
språk, så ville ingen att det skulle ske på bekostnad av variationen: ”Jag skulle inte vilja ha<br />
någon standardisering på bekostnad av att dialekterna sedan försvinner. Dialekterna försvårar<br />
men det är också de som utgör rikedomen”, säger en av de intervjuade. Genom variationen i<br />
<strong>språket</strong> kan man lära om de olika gruppernas historia, betonar han. En annan av de intervjuade<br />
säger att diskussionerna om standardisering skrämmer honom. Han vill inte att någon varietet<br />
ska väljas ut <strong>och</strong> höjas upp till standard – det skulle vara kränkande. Han skulle betrakta det<br />
som ett övergrepp på övriga varieteter. Att kunna behålla den egna varieteten är viktigt.<br />
Däremot kan man ha en gemensam språkpolitik för romani chib när det gäller utvecklingen <strong>och</strong><br />
utbyggnaden av ordförrådet (till exempel inom ramen för Lexin-projektet); där kan man arbeta<br />
för att skapa nya ord som är gemensamma för alla varieteter så att varieteterna i högre grad<br />
börjar närma sig varandra.<br />
Denna linje drivs också av de <strong><strong>romsk</strong>a</strong> <strong>språkvård</strong>arna på Språkrådet. Dimitri Florin <strong>och</strong> Baki<br />
Hasan anser att det vore bra med en <strong>romsk</strong> standard så småningom men det gäller att inte ha<br />
bråttom. För att standardisering ska kunna komma i fråga måste talare av de olika varieteterna<br />
41
Change language