Det romska språket och romsk språkvård i Sverige 2007

Inga resandebarn får modersmålsundervisning i svensk romani idag. Det finns några som
har ansökt om det men fått avslag eftersom det inte finns lärare, berättar en av de intervjuade.
Men det finns ett stort intresse hos resande att ta tag i sitt språk och sin historia. Sedan ungefär
tio år tillbaka har flera föreningar bildats. Resandefolkets riksorganisation anordnar kurser i
svensk romani. Inom ramen för nykterhetsrörelsen NBV har tio studieledare utbildats som ska
arbeta i hela landet. Man har även sammanställt ett kursmaterial bestående av ett häfte och en
CD.
3.2.5. SAMMANFATTNING
Romska skiljer sig på flera sätt från andra minoritetsspråk i Sverige. Till följd av romskans
långa historia som minoritetsspråk i kontakt med olika europeiska majoritetsspråk har språket
utvecklat ett stort antal varieteter, varav flera också uppvisar intern variation. Även graden av
språkbevarande hos talarna skiftar mycket, både mellan och inom de olika romska grupperna.
För att det romska språket i Sverige ska kunna bevaras och utvecklas krävs:
• språkvårdande åtgärder för alla grupper efter deras aktuella behov; heterogeniteten bland
grupperna kräver en olik men likvärdig behandling. För till exempel dem som nästan har
förlorat sitt språk handlar det om att ta vara på de kunskaper som finns och bygga vidare på
dem (revitalisering), medan det för dem för vilka romska är ett i högsta grad levande språk
kan handla om att utöka möjligheterna att använda språket i fler situationer och i både tal och
skrift.
3.3. Romska organisationer, media, läromedel m.m.
För bevarandet och utvecklandet av ett minoritetsspråk som romska, vilket saknar de flesta av
majoritetsspråkets institutioner och organ, spelar de egna organisationerna och föreningarna en
viktig roll, liksom massmedier, läromedel och andra publikationer på det egna språket. Vi ska
här kort beskriva situationen vad gäller några av dessa resurser för romskan i Sverige.
3.3.1. Organisationer och föreningar
Det finns idag ett stort antal romska organisationer både på riksnivå och regionalt, innefattande
flera riksförbund, kvinnoorganisationer, ungdomsorganisationer och kulturföreningar. De
romska organisationerna och föreningarna kan utgöra en viktig resurs för romsk språkvård och
för utbyte mellan språkvårdare och bredare grupper av talare. Utöver kulturella och sociala
verksamheter av olika slag har flera föreningar också engagerat sig i aktiviteter specifikt
inriktade på språket, som till exempel framställning av romska ordlistor och CD-skivor med
romskt tal och sång, samt organiserande av studiecirklar i olika romska varieteter. Bibliotek
med romsk litteratur finns bland annat vid Romska kulturcentret i Malmö sedan 1998 och
Romskt kulturcentrum, RKC, i Gubbängen, Stockholm sedan 2004.
De romer vi har intervjuat bekräftar att romska organisationer erbjuder möjligheter att
förkovra sig i det romska språket och den romska kulturen genom olika typer av
kvällsaktiviteter. Många uttrycker en stark önska om att få mer riktade satsningar än vad som
finns idag framför allt mot ungdomar, men också mot vuxna.
En annan sak som nämns i flera av intervjuerna är att de romska organisationerna skulle
behöva arbeta ännu mer aktivt för att väcka intresse för romska frågor och förmedla kunskap
om romer och deras kultur till både myndigheter och institutioner.
22