Det romska språket och romsk språkvård i Sverige 2007

More documents

Recommendations

Info

Ett romskt bibliotek är under uppbyggande vid Språkrådet, med huvudsaklig inriktning på språkbeskrivningar av olika romska varieteter. Ett första seminarium om romska som skriftspråk kommer att hållas den 25–26 april 2008. Seminariet vänder sig till romer som arbetar med det romska språket: modersmålslärare, tolkar och översättare, romer i medieföretag, författare etc. 3.6.4. SAMMANFATTNING Målsättningen för den romska språkvården i Sverige bör vara att bevara och utveckla såväl de olika romska varieteterna som deras gemensamma språkliga arv. Det är den egna varieteten som föräldrar för vidare till sina barn och som fungerar bäst i särskilt de tidiga stadierna av modersmålsundervisningen. Samtidigt utgör romska som ett gemensamt och transnationellt språk en högt värderad resurs för kommunikation med romer från andra grupper och länder. Den ömsesidiga förståeligheten mellan olika varieteter kan underlättas av ökad kunskap i och om andra varieteter än den egna, men kräver också språkvårdande insatser i form av samarbete kring utvecklandet av ortografi, ord för nya företeelser m.m. En sådan process pågår redan, både spontant och mer organiserat, och kan (snarare än som traditionell standardisering) beskrivas som en harmonisering mellan jämbördiga varieteter. För att det romska språket i Sverige ska kunna bevaras och utvecklas krävs ökade resurser till Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet, även för: • dokumentation: inspelningar av talare, återutgivning av äldre skriftligt material • språkbeskrivning i form av lexikon och grammatikor • utarbetande av specialordlistor i form av domänordlistor och tolkordlistor • arbete med IT-standarder: utredning av behov och möjliga lösningar i Sverige och internationellt • samverkan med språkvårdande/-forskande institutioner/personer i Sverige • rådgivning om romska och romska varieteter till svenska myndigheter och andra som har kontakt med romer (även vad gäller svenska beteckningar för romska grupper och varieteter) • utbildning och rekrytering av fler romska medarbetare (en förutsättning för ovanstående) 3.7. Den romska frågan i majoritetssamhället Utöver de synpunkter som har beskrivits i tidigare avsnitt av denna rapport har de intervjuade framfört synpunkter av mer övergripande natur som vi sammanfattar här. De romer vi har talat med är mycket tillfredställda med att deras språk har fått status som nationellt minoritetsspråk i Sverige. Många upplever dock att det inte har hänt så mycket sedan ratificeringen av språkstadgan för nästan åtta år sedan. Det gäller såväl kunskaperna om romska hos svenska myndigheter som de insatser för romskan som stat och kommuner hittills har gjort. 3.7.1. Kunskap om romska i majoritetssamhället Flera tidigare utredningar har pekat på brister när det gäller majoritetssamhällets kunskaper om romer och romska (liksom andra minoriteter och minoritetsspråk). I en enkät till kommunerna 2005 saknade mer än hälften av de kommuner som svarade överhuvudtaget kunskap om huruvida det fanns elever som tillhörde de nationella minoriteterna (Skolverket 2005). I en undersökning av hur bland annat etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker inom 44
grundskola och gymnasieskola framgår det att romer eller deras språk inte tas upp alls i de granskade läroböckerna (Skolverket 2006). Samtidigt kan konstateras att det av olika myndigheter har producerats en del lättillgängligt material om romer och deras språk såväl på hemsidor som i form av broschyrer och faktablad. 73 Detta antyder att det kanske inte i första hand är en fråga om brist på informationsmaterial utan snarare att den romska frågan har låg prioritet i många kommuner. En bidragande faktor kan vara att många ansvariga upplever situationen med de olika varieteterna som komplicerad och svår att förstå. De romer vi har intervjuat är alla av den uppfattningen att det finns en stor okunskap om romer och romska i majoritetssamhället. Framför allt de myndigheter som romer kommer i kontakt med borde ha bättre kännedom om romernas kultur och historia. Men för att inte de romska frågorna ska försvinna bland de många andra ärenden som tjänstemännen arbetar med, skulle det också behövas särskilda tjänster vars innehavare har i uppgift att överblicka och samordna frågor som rör romer och det romska språket. Som positiva exempel nämns DO, Forum för levande historia, Delegationen för romska frågor och Språkrådet. Det vore också önskvärt att olika statliga myndigheter skulle träffas och tillsammans diskutera vad de kan göra för att förbättra romernas situation – ett slags nätverk, även där med en ansvarig person. Det är viktigt att statliga myndigheter och institutioner känner till romernas speciella status som nationell minoritet samt att de har kunskap om att det finns många olika romska varieteter. De bör också ha kunskap om grad av språkbevarande i de olika grupperna för att kunna vidta nödvändiga gruppspecifika åtgärder. Detsamma gäller kommunerna, menar ett flertal av de intervjuade. Även här finns en okunskap om vilka rättigheter romerna har som nationell minoritet. I många kommuner saknas t.o.m. kunskap om att romska är ett språk med många olika varieteter, vilket gör att det fortfarande förekommer att man ordnar med ”fel” modersmålslärare. Nyligen har Delegationen för romska frågor framställt en hemsida som är tänkt att vara en plats där man kan hämta information som är relevant för kommuner (faktablad, rapporter, grundskoleförordning osv.). 74 Det kom också fram i intervjuerna att det finns en okunskap om variationen inom det romska språket hos en del tolkförmedlingar, vilket leder till att man ibland skickar en tolk som talar ”fel” varietet. En av de intervjuade berättar att han i sin anställning på en kommunal förvaltning brukar ge information till tolkförmedlingen om vilken tolk som ska beställas i ett visst ärende. Han använder sig då av sin kunskap om ömsesidig förståelighet mellan olika romska varieteter och han kollar också namn och hemland hos dem som behöver en tolk – detta ger anvisningar om vilken varietet han/hon/de har. En liknande kompetens finns tyvärr inte i alla kommuner. Kunskap om de nationella minoriteterna borde också ingå i all skolledar- och lärarutbildning, påpekar några av de romer vi har träffat. Det finns redan ett litet moment inom lärarutbildningen, men det är endast ytterst begränsat. En av de intervjuade undrar också vilken roll skolinspektörer kan spela för att främja det romska språket. Kan de vid en inspektion påpeka att skolan har allvarliga brister i hur de arbetar med minoriteterna? Kan en skolinspektör anmärka på en rektor som sätter stopp för modersmålsundervisning på grund av brist på ekonomiska medel? Det borde vara lättare för en skolinspektör att påpeka sådant än för en familj att överklaga ett avslag på begäran om modersmålsundervisning hos DO med allt vad det innebär. 73 Till exempel Delegationen för romska frågor (2007). [informationsbroschyr]; Regeringskansliet (2007), Nationella minoriteter och minoritetsspråk. [faktablad]; Skolverket (2007), Nationella minoriteter i skolan. 74 http://www.romadelegationen.se/. 45
Page 1 and 2: DET ROMSKA SPRÅKET OCH ROMSK SPRÅ
Page 3 and 4: 1. Inledning 1.1. Uppdrag I decembe
Page 5 and 6: kartläggningar av befolkningsantal
Page 7 and 8: Sverige har också åtagit sig att
Page 9 and 10: Varietet Antal intervjuade Antal sk
Page 11 and 12: aktuella situationen. Alltså: I vi
Page 13 and 14: Det bör framhållas att en sådan
Page 15 and 16: Under 1960- och 70-talet kom romer
Page 17 and 18: möjligheter att bevaras och utveck
Page 19 and 20: vissa situationer döljer att de ä
Page 21 and 22: Flera av de intervjuade uttrycker e
Page 23 and 24: Man borde också arbeta med att upp
Page 25 and 26: personer, som i åratal deltagit i
Page 27 and 28: Ytterligare en sak som är mycket v
Page 29 and 30: förbundit sig att erbjuda undervis
Page 31 and 32: (samiska, kvenska, meänkieli och r
Page 33 and 34: utredning av behov, förutsättning
Page 35 and 36: örjan av 1980-talet som frivillig
Page 37 and 38: av framför allt historiskt intress
Page 39 and 40: eskriva utvecklingen och utveckland
Page 41 and 42: att deras sätt att prata i radio s
Page 43: tillgång till ett gemensamt romsk
Page 47 and 48: exempel utbildning: “I början m
Page 49 and 50: grundlig utredning av behov, förut
Page 51 and 52: Bilaga 2: Språkbytes-/språkbevara
Page 53 and 54: Gjerdman, Olof & Ljungberg, Erik, 1
Page 55 and 56: O Tsatsiki ai leski dei (Tsatsiki o
Page 57 and 58: Kursbevis Kursbevis utfärdas av fi
Page 59 and 60: Kurslitteratur Lista över kurslitt
Page 61: The acquisition of literacy itself

Det romska språket och romsk språkvård i Sverige 2007

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?