Det romska språket och romsk språkvård i Sverige 2007

men även till olika organisationer och myndigheter, samt till andra intresserade. É Romani
Glinda tar upp frågor och aktuella händelser som rör romer (främst i Sverige, men även i andra
delar av världen). Tidningen bevakar diskrimineringsfrågor tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen
(DO), den arbetar för romers integration i samhället och lyfter fram den
romska kulturen i olika artiklar och reportage. Tidningen har även ett nära samarbete med
Radio Romano. Från början innehöll É Romani Glinda flera texter på kelderash men idag är
tidningen i stort sett svenskspråkig. Redaktör Fred Taikon uppger att detta, förutom på
tidsbrist, beror på att man vill att informationen i tidningen även ska vara tillgänglig för de
romska grupper som har svårt att förstå kelderashvarieteten. Tidningen är den enda romska
tidskriften som når romer i hela Sverige. Alla romer har rätt att få tidningen gratis. É Romani
Glinda får stöd av Integrationsförvaltningen och Statens kulturråd. Det statliga stödet är dock
begränsat och arbetet med tidningen är i stor utsträckning beroende av ideella insatser.
Le Romané Nevimata (red. Kati Dimiter-Taikon) startade 2007 och kommer ut fyra ggr/år.
Tidningen är politiskt och religiöst oberoende. Le Romané Nevimata är en ungdomstidning.
Den innehåller förutom nyheter också reportage om bl.a. mode, musik och romska evenemang.
De redaktionella texterna i tidningen är tvåspråkiga (svenska och kelderash), men tidningen
publicerar insändare på alla olika varieteter som används av romer i Sverige (även på svenska
och finska). Redaktionen har också skapat ett nätverk med romska ungdomar i andra
europeiska länder som inbjuds att lämna bidrag till tidningen. Redaktör Kati Dimiter-Taikon
försöker i tidningen arbeta för att öka ungdomars kunskaper i det romska språket. Det romska
språket är i hög grad ett muntligt språk, berättar hon. Men tack vare datorer och Internet börjar
allt fler använda det i skrift. Det var så hon fick idén om en tidning; hon vill utöka läs- och
skrivförståelse i det romska språket. ”Meningen är att uppmuntra till läsande både för att romer
inte är vana att läsa på sitt språk och för att man ska vänja sig vid andra dialekter.”
Många av de intervjuade önskar sig tidningar och tidskrifter på flera olika varieteter, även
med översatta texter. Kalle Anka på romska är ett förslag som nämns flera gånger och även
andra sagor och filmer. Barnlitteratur på romska och filmer med romskt tal skulle stimulera
barnen att lära sig språket. För ungdomar skulle det behövas fler ungdomstidningar med
artiklar om musik, artister, filmer osv. – vanliga ungdomstidningar men på olika romska
varieteter. Och för de vuxna efterfrågas veckotidningar som tar upp aktuella nyheter och
samhällsinformation. Tillgång till olika material är viktigt för att romska ska utvecklas och
användas, sammanfattar en av de intervjuade.
3.3.3. Romska läromedel och andra publikationer
Skolöverstyrelsen och senare Skolverket och Myndigheten för skolutveckling har i nära trettio
år bedrivit ett arbete med att utveckla läromedel på olika modersmål, däribland romska. Den
första romska läseboken i Sverige, Amari śib, utkom 1979. Efter en period med mindre
aktivitet har, från 1996 och fram till idag, ytterligare ett tjugotal publikationer på romska getts
ut av dessa institutioner eller av förlag med stöd av olika myndigheter. Större delen av dessa är
böcker tänkta att kunna användas i undervisningen. Den oftast använda romska varieteten i
läromedel och annan litteratur är fram till idag kelderash. Lovari finns också representerat i
några läromedel, arli i ett par, resanderomani i ett, men kaale ännu inte i något läromedel.
Några av läromedlen inbegriper samtidigt flera varieteter av romani. (För en förteckning över
läromedel och andra publikationer helt eller delvis på romska, se bilaga 3.) 34 Värt att notera är
att utvecklandet av läromedel på romska har haft betydelse även för vuxna romer: “många
34 Några fler böcker utkom under SÖ-tiden, men dessa finns inte tillgängliga längre.
24