Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida
Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida
Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
avskilda från landsbygden. Ingen fick<br />
komma in i staden annat än genom stadsportarna<br />
eller grindarna. Där betalade<br />
bönderna tull för sina varor. Denna tull<br />
kallades lilla tullen i motsats till den<br />
stora sjötullen, som togs upp för utländska<br />
varor.<br />
Skrån <strong>och</strong> gillen<br />
Hantverkarna i städerna var sammanslutna<br />
i ett slags yrkesföreningar, som<br />
kallades skrän. Skillnaden mot nutidens<br />
fackföreningar var att både arbetare <strong>och</strong><br />
arbetsgivare var med i skråna.<br />
Den som skulle lära sig ett yrke fick<br />
börja som lärpojke (lärling) hos någon<br />
mästare. Efter några år fick han genomgå<br />
ett slags examen. Han fick göra ett gesällprov.<br />
Efter ett godkänt prov blev han<br />
gesäll <strong>och</strong> fick ett gesällbrev. Då kunde<br />
han gå ut på vandringar ull främmande<br />
länder <strong>och</strong> arbeta hos olika mästare. När<br />
han kom hem tog han anställning hos en<br />
mästare igen. Då förberedde han sig för<br />
ett nytt prov, mästarprovet. Sedan detta<br />
godkänts, blev han mästare.<br />
Skråna ansvarade för att endast verkligt<br />
skickliga yrkesmän blev mästare.<br />
Man utdelade inte heller mästarbrev till<br />
flera än att alla mästare kunde få sin<br />
försörjning inom yrket.<br />
På landsbygden fick det inte finnas<br />
några hantverkare på närmare håll än<br />
4 mil från närmaste stad.<br />
På liknande sätt som hantverkarna<br />
hade köpmännen sina yrkesföreningar. De<br />
brukade kallas gillen.<br />
Bergsbruket<br />
Bergsbruket var den viktigaste industrin.<br />
Även till bergsbruket försökte man få in<br />
utlänningar. Den mest bekante bruksägaren<br />
var holländaren Louis De Geer<br />
(lui da je:r). Han anlade järnbruk bl. a.<br />
vid Finspång i Östergötland <strong>och</strong> Dannemora<br />
i Uppland.<br />
De Geer tog hit smeder från Belgien.<br />
De tillhörde det folk som kallas valloner.<br />
Deras ättlingar finner man fortfarande i<br />
Sverige, särskilt i gruvbygderna.<br />
Den viktigaste gruvan var Falu koppargruva.<br />
På 1600-taler hade den sin storhetstid.<br />
På Gustav Adolfs tid anlades också<br />
fabriker, såsom väverier, färgerier, garverier<br />
<strong>och</strong> pappersbruk. Tillverkningen av<br />
vapen var så stor att den svenska hären<br />
var självförsörjande.<br />
Vårt lands främsta exportvaror var<br />
järn, koppar <strong>och</strong> tjära.
Change language