Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida

ända till "Det tjugosjätte Aftonbladet".
Till sist avskaffades indragningsmakten.
SAMMANFATTNING
Karl Johanstiden präglades av fredlig
utveckling. Flera stora författare
levde då. Folkmängden ökade starkt.
Jordbruket förbättrades bl. a. genom
det laga skiftet. Folkskolor började
inrättas. Ett nytt politiskt parti, liberalerna,
bildades. Liberalerna opponerade
sig mot kungens sätt att styra
landet, t. ex. i tidningar, som ibland
drogs in av myndigheterna. En av
tidningarna var Aftonbladet.
NYA LAGAR
Ny regeringsform
Karl Johan skulle regera efter de grundlagar,
som riksdagen antagit efter Gustav
IV Adolfs avsättning. Då dessa skrevs
hade man inriktat sig på ett styrelsesätt,
som skulle förhindra både kungligt envälde
och riksdagsvälde. Makten skulle
delas.
Enligt 1809 ars regeringsform/ skulle
kungen styra riket. Men han måste följa
regeringsformens föreskrifter. Det betydde
en begränsning av makten. Kungen skulle
till exempel ta råd av särskilda rådgivare,
statsråd. Statsråden var ansvariga inför
riksdagen. Meningen var, att de skulle påverka
kungen och se till att han inte fattade
några okloka beslut.
Nya lagar skulle stiftas av kungen och
riksdagen gemensamt. Ingen ny lag kom
till stånd om de ej kunde komma överens.
Rätten att bestämma skatterna skulle
tillhöra riksdagen ensam. Den skulle
också granska hur statsråden skötte sina
ämbeten.
Karl Johan och regeringsformen
Karl Johan var som krigare van att
befalla och bli åtlydd. Han hade därför
svårt att tåla de inskränkningar i makten,
som regeringsformen stadgade. Ännu
värre var det med den norska grundlagen.
Den gav det norska stortinget nästan lika
stor makt som den svenska riksdagen haft
under frihetstiden. Karl Johan kom
mycket snart i starkt motsatsförhållande
till norrmännen. Dessa vägrade bestämt
att ge kungen större makt.