12.09.2013 Views

Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida

Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida

Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Konst<strong>historia</strong>.<br />

Tingen kan användas praktiskt för materiella/kroppsliga behov eller<br />

användas som symboler/informationsmedel för att överbringa budskap<br />

av ollka slag <strong>och</strong> då påverka psyken. En bil kan sålunda använ-<br />

das praktiskt som transportmedel men kan också användas som källa<br />

tlll känsloupplevelser då man t ex tycker bilen är vacker eller ful <strong>och</strong><br />

kan användas som symbol t ex för ägarens uppfattning om sin ställning<br />

<strong>och</strong> betydelse i samhället.<br />

De flesta föremål som tillverkas är avsedda att användas praktiskt <strong>och</strong><br />

får form därefter. En lyftkran t ex utformas så att den kan lyfta det som<br />

ska lyftas <strong>och</strong> får den form som det kräver, men det hindrar inte, att<br />

den som ser kranen kan uppfatta den som vacker eller ful. Tingens<br />

skönhetsvärden <strong>och</strong> symbolvärden beror alltså av betraktarens<br />

uppfattningar i psyket.<br />

Den materiella/praktiska användbarheten kan mätas med naturvetenskapernas<br />

mått, men det finns inga tydliga mått för hur man mäter<br />

påverkan på psyket. Individerna har olika psyken <strong>och</strong> det som en<br />

uppfattar som vackert kan en annan upp fatta som fult. En individ kan<br />

vid ett tlllfälle uppfatta en sak som vacker <strong>och</strong> vid ett senare tillfälle<br />

uppfatta saken som ful. För grupper av människor kan finnas gemensamma<br />

upprattningar om vackert <strong>och</strong> fult etc <strong>och</strong> olika grupper kan<br />

strida om vem som har den bästa uppfattningen. Uppfattningarna kan<br />

vara olika på olika ställen i världen <strong>och</strong> kan vara olika under olika<br />

perioder <strong>och</strong> epoker. Moden växlar.<br />

En del föremål tillverkas för att i första hand påverka psykena, t ex<br />

bilder. Den påverkan som avses kan ha olika syften. Bilden kan t ex<br />

vara en ritning som bara avser att beskriva något eller vara en tavla<br />

som avser att göra ett vackert intryck <strong>och</strong> göra betraktaren glad. Man<br />

talar i detta sammanhang om “konst”.<br />

Någon allmän vedertagen uppfattning om vad som ska räknas som<br />

konst finns inte. Man kan säga, att konst är det som etablerade konsthistoriker<br />

betraktar som konst. Till konsten i snäv mening brukar de<br />

räkna av människor skapade synliga föremål i den mån de kort sagt<br />

inte används praktlskt. Till konsten i vidare mening hör också skönlitteratur,<br />

musik, dans <strong>och</strong> skådespel o d <strong>och</strong> man 1är här kunna räkna<br />

in talekonst <strong>och</strong> språkbehanling. Sentida konstformer i den här kategorin<br />

är fllm-, TV- <strong>och</strong> videokonst. Karnevaler <strong>och</strong> umgängesliv o d<br />

kan ses som skådespel <strong>och</strong> också räknas som konst.<br />

Konst har till uppgift att påverka psyken, men det finns konstformer<br />

där de skapade föremålen också är avsedda att användas praktiskt. En<br />

mellanform är konsthantverk där den praktiska användbarheten väger<br />

eller borde väga tyngre än den psykiska påverkan. Möbler <strong>och</strong> inredningar<br />

od <strong>och</strong> kläder <strong>och</strong> frisyrer o d kan räknas till konsthantverk. En<br />

annan mellanform gäller industriprodukter där den praktiska<br />

användbarheten är övervägande men där man lagt till “design” för att<br />

locka till köp. Inom bildkonsten är reklamkonsten en mellanform där<br />

bilderna avser att påverka med syfte att vinna kunder eller anhängare.<br />

En annan mellanform är byggnadskonten eller arkitekturen där<br />

byggnaderna ska svara mot praktiska krav <strong>och</strong> behov <strong>och</strong> byggas upp<br />

efter naturvetenskapernas krav rörande hållbarhet, klimatreglering,<br />

belysning o d, men där utformningen också ska svara mot krav i fråga<br />

om skönhet <strong>och</strong> social status o d. Inom byggnadskonsten spelar<br />

byggnadskostnaderna stor roll. I samhällen <strong>och</strong> epoker med stora<br />

klasskilnader <strong>och</strong> stor spridning i fråga om penningresurser finner man<br />

oftare pråliga <strong>och</strong> påkostade byggnader än i samhällen med större<br />

jämlikhet där pengarna fördelas mer lika mellan byggprojekten.<br />

Till arkitekturen hör formgivningen av den yttre miljön, dvs<br />

stadsbyggnadskonst, landskapskonst, trädgardskonst o d. Man bör<br />

noga skilja mellan byggnadsteknik <strong>och</strong> byggnadskonst. I byggnadstekniken<br />

är det bara de materiella/naturvetenskapliga förhållandena<br />

som räknas, i byggnadskonsten räknas utöver detta dessutom påverkan<br />

på psyken.<br />

Konsthistoriker brukar undersöka <strong>och</strong> till konsten räkna byggnadskonst/arkitektur,<br />

skulptur/föremålskonst <strong>och</strong> bildkonst omfattande<br />

måleri, teckning <strong>och</strong> grafik o d .<br />

För att kunna överblicka konstens utveckling <strong>och</strong> betydelse görs

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!