Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida
Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida
Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Konst<strong>historia</strong>.<br />
Tingen kan användas praktiskt för materiella/kroppsliga behov eller<br />
användas som symboler/informationsmedel för att överbringa budskap<br />
av ollka slag <strong>och</strong> då påverka psyken. En bil kan sålunda använ-<br />
das praktiskt som transportmedel men kan också användas som källa<br />
tlll känsloupplevelser då man t ex tycker bilen är vacker eller ful <strong>och</strong><br />
kan användas som symbol t ex för ägarens uppfattning om sin ställning<br />
<strong>och</strong> betydelse i samhället.<br />
De flesta föremål som tillverkas är avsedda att användas praktiskt <strong>och</strong><br />
får form därefter. En lyftkran t ex utformas så att den kan lyfta det som<br />
ska lyftas <strong>och</strong> får den form som det kräver, men det hindrar inte, att<br />
den som ser kranen kan uppfatta den som vacker eller ful. Tingens<br />
skönhetsvärden <strong>och</strong> symbolvärden beror alltså av betraktarens<br />
uppfattningar i psyket.<br />
Den materiella/praktiska användbarheten kan mätas med naturvetenskapernas<br />
mått, men det finns inga tydliga mått för hur man mäter<br />
påverkan på psyket. Individerna har olika psyken <strong>och</strong> det som en<br />
uppfattar som vackert kan en annan upp fatta som fult. En individ kan<br />
vid ett tlllfälle uppfatta en sak som vacker <strong>och</strong> vid ett senare tillfälle<br />
uppfatta saken som ful. För grupper av människor kan finnas gemensamma<br />
upprattningar om vackert <strong>och</strong> fult etc <strong>och</strong> olika grupper kan<br />
strida om vem som har den bästa uppfattningen. Uppfattningarna kan<br />
vara olika på olika ställen i världen <strong>och</strong> kan vara olika under olika<br />
perioder <strong>och</strong> epoker. Moden växlar.<br />
En del föremål tillverkas för att i första hand påverka psykena, t ex<br />
bilder. Den påverkan som avses kan ha olika syften. Bilden kan t ex<br />
vara en ritning som bara avser att beskriva något eller vara en tavla<br />
som avser att göra ett vackert intryck <strong>och</strong> göra betraktaren glad. Man<br />
talar i detta sammanhang om “konst”.<br />
Någon allmän vedertagen uppfattning om vad som ska räknas som<br />
konst finns inte. Man kan säga, att konst är det som etablerade konsthistoriker<br />
betraktar som konst. Till konsten i snäv mening brukar de<br />
räkna av människor skapade synliga föremål i den mån de kort sagt<br />
inte används praktlskt. Till konsten i vidare mening hör också skönlitteratur,<br />
musik, dans <strong>och</strong> skådespel o d <strong>och</strong> man 1är här kunna räkna<br />
in talekonst <strong>och</strong> språkbehanling. Sentida konstformer i den här kategorin<br />
är fllm-, TV- <strong>och</strong> videokonst. Karnevaler <strong>och</strong> umgängesliv o d<br />
kan ses som skådespel <strong>och</strong> också räknas som konst.<br />
Konst har till uppgift att påverka psyken, men det finns konstformer<br />
där de skapade föremålen också är avsedda att användas praktiskt. En<br />
mellanform är konsthantverk där den praktiska användbarheten väger<br />
eller borde väga tyngre än den psykiska påverkan. Möbler <strong>och</strong> inredningar<br />
od <strong>och</strong> kläder <strong>och</strong> frisyrer o d kan räknas till konsthantverk. En<br />
annan mellanform gäller industriprodukter där den praktiska<br />
användbarheten är övervägande men där man lagt till “design” för att<br />
locka till köp. Inom bildkonsten är reklamkonsten en mellanform där<br />
bilderna avser att påverka med syfte att vinna kunder eller anhängare.<br />
En annan mellanform är byggnadskonten eller arkitekturen där<br />
byggnaderna ska svara mot praktiska krav <strong>och</strong> behov <strong>och</strong> byggas upp<br />
efter naturvetenskapernas krav rörande hållbarhet, klimatreglering,<br />
belysning o d, men där utformningen också ska svara mot krav i fråga<br />
om skönhet <strong>och</strong> social status o d. Inom byggnadskonsten spelar<br />
byggnadskostnaderna stor roll. I samhällen <strong>och</strong> epoker med stora<br />
klasskilnader <strong>och</strong> stor spridning i fråga om penningresurser finner man<br />
oftare pråliga <strong>och</strong> påkostade byggnader än i samhällen med större<br />
jämlikhet där pengarna fördelas mer lika mellan byggprojekten.<br />
Till arkitekturen hör formgivningen av den yttre miljön, dvs<br />
stadsbyggnadskonst, landskapskonst, trädgardskonst o d. Man bör<br />
noga skilja mellan byggnadsteknik <strong>och</strong> byggnadskonst. I byggnadstekniken<br />
är det bara de materiella/naturvetenskapliga förhållandena<br />
som räknas, i byggnadskonsten räknas utöver detta dessutom påverkan<br />
på psyken.<br />
Konsthistoriker brukar undersöka <strong>och</strong> till konsten räkna byggnadskonst/arkitektur,<br />
skulptur/föremålskonst <strong>och</strong> bildkonst omfattande<br />
måleri, teckning <strong>och</strong> grafik o d .<br />
För att kunna överblicka konstens utveckling <strong>och</strong> betydelse görs