Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida

I Colombia blev det inbördeskrig mellan flera olika grupper. I Bolivia
störtades 1952 en härskarde militärjunta, men armén slog tillbaka 1964
och ett inbördekrig bröt ut, där 1967 Castros medarbetare Che
Guevara stupade. l979 gjordes försök att återinföra civil regering.
I Peru har under större delen av efterkrigstiden härskat militärjuntor
som till en del fört reformvänlig politik.
I Chile inledde kristna demokrater på 1960-talet en reformpolitik.
l970 vann socialisten Allende presidentvalet och började en hårdare
vänsterkurs, bl a med förstatligande av koppargruvor. Det väckte
reaktion och Allende störtades och mördades 1973 av en militärjunta
under ledning av general Pinochet, som sedan förde ett diktatoriskt
högerstyre. En viss förbättring har senare skett
I Argentina blev Juan Peron 1946 president och diktator, störtades
1955. En ny regim störtades 1966. 1973 kom Peron tillbaka som
ledare men dog 1974 och efterträddes av hustrun Isabel i ett Argentina
på gränsen till inbördeskrig. Isabel störtades 1976, terror och våld
rådde. 1982 försökte Argentina ta Falklardsöarna från Storbritannien,
varvid utbröt ett krig som engelsmännen vann. Argentinas misslyckande
i kriget ledde till en ny regim.
I Brasilien störtades efter andra världskriget den rådande diktaturen
och en tämligen parlamtntarisk regim rådde fram till 1964 då militärer
tog makten och förde en otrevlig politik. Vid mitten av 1980-talet
återställdes demokratin.
I de mellanamerikanska småstaterna har särskilt på senare år förekommit
mycket omfattande strider och revolutioner.
Britternas koloni i Guyana blev 1966 den självständiga republiken
Guyana, med viss anknytning till Storbritannien. Holländska Guyana
blev 1975 den själv ständiga republiken Surinam. Franska Guyana är
fortfarande en fransk koloni.
I Amerikas övärldar har under efterkrigstiden bildats några sjävständiga
nya stater. På Haiti fanns ett diktatoriskt styre som störtades
1986.
I norvästra delarna av Sydamerika finns områden med stor produk-
tion av narkotika, som sedan förs ut och ställer till elände i världen.
För staterna i Mellan- och Sydamerika gäller att de i de flesta fallen
har stora klasskillnader med välbärgade klasser och klasser med
många fattiga som lever under usla förhållarden. Det ger politiska
spänningar som leder till kupper och revolutioner än åt vänster än åt
höger. Stabilitet för regimerna lär man inte kunna räkna med förrän
levradsvillkoren utjämnats mera.
Kanada blev brittiskt 1867, men har sedan dess blivit mer och mer
självständigt. Det har ännu 1990 viss formell anknytning till Storbriannien,
men kan i praktiken ses som helt självständigt, isynnerhet
som 1947 antogs en lag om kanadensiskt medborgarskap.
Amerikas förenta stater/USA
USA kan kort karakteriseras som kapitalistiskt och är kommunismens
motståndare nummer ett. Efter andra världskriget växte där
fram en extrem rädsla för kommunismen, som de såg breda ut sig över
stor del av världen, bl a i de östeuropeiska staterna väster om
Sovjetunionen, och i Asien. I USA pågick från 1950 och 1952-1954
under ledning av senator Mc Carthy en förföljelse av personer som var
eller misstänktes vara kommunistsympatisörer. Många fick lida av det.
Den världsberömde filmskaparen Chaplin kom på den svarta listan och
flyttade till Schweiz, han var kritisk mot kapitalismens avig-sidor, bl a
i filmen “Moderna tider” 1936.
I USA bildades 1947 underrättelseorganet CIA, som ofta fungerat
som ett hemligt verktyg för utrikespolitiken. FBI är en avdelning inom
USAs förvaltning som ska sörja för landets inre säkerhet.
Slaveriet avskaffades i USA efter inbördeskriget 1861-1865, men de
frigivna och deras efterkommande har haft svårt att få de fullständiga
rättigheter de ska #ha. 1964 antogs vissa lagar som skulle förhindra
orättvisor den ickevita befoIkningen utsattes för. Den avsedda effekten
inställde sig inte med ens och de färgade måste ännu 1990 kämpa
för sina rättigheter. En av kämparna var Martin Luther King, som fick
Nobels fredspris 1964 och mördades 1968.