Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida

Det nuvarande Tyskland tillkom 1871 och blev då ett kejsarrike med
Wilhelm I som kejsare och Otto v Bismarck som rikskansler.
Kejsarens sonson Wilhelm II regerade 1888-1918 (d 1941).
Ferioden 1815-1914 har här förut karakteriserats som genombrottstid
för demokrati och industri, men det bör tilläggas att när det
gller demokratin var genombrottet i knappaste laget. l914 1evde kvar
mycket av de gamla fursteepokernas tänkesätt där makten kom
uppifrån. Visserligen hade några kungar och kejsare lämnat ifrån sig
en del av maktutövningen, men den avgörande makten stannade kvar i
relativt begränsade ledarskikt
Parlamentarism innebär att statschefen lämnar regeringsmaktens
utövning åt dem som har majoritet i folkrepresentationen. Parlamentarism
infördes i Sverige 1914-1917. I Norge 1884, i Danmark
1901. I England kan begynnelseåret sättas till 1832 då en parlamentsreform
genomfördes. I Finland och Tyskland efter första världskriget. I
Frankrike återinfördes parlamentarismen under tredje republiken. I
Österrike infördes något slags parlamentarism 1867. Men hur ett land
med parlamentarism fungerar beror av hur parlamentet kommer till
genom rösträttsregler, opinionsbildning mm, och tar man med det var
demokratin på det hela taget 1914 i sin linda.
År 1914 fanns i alla jordens länder, även i de mest utvecklade, stora
klassskillnader och ojämna levnadsvillkor.Det fanns spänningar och
konflikter av många olika slag: mellan stater och rivaliserande kolonialmakter,
mellan grupper av stater och regioner, mellan kolonier och
moderlärder, centralmakter och underlydande, mellan klasser, raser,
politiska och religiösa riktningar, mellan olika språkgrupper och
grupper med olika kulturella traditioner, mellan fattiga och rika, kvin-
nor och män , unga och gamla och mellan olika yrkesgrupper etc.
Några särdeles långt komna tankar om att människorna befann sig i
ödesdigra konflikter med växt- och djurvärÍlden och jordens klimat
fanns knappast .
Tänkesätten och de sociala relationerna.
Tänkesätten och de sociala relationerna i början av 1900-talet var
annorlurda än på 1990-talet. I en bilaga, “Det svenska folklynnet” (G
Sundbärg, Norstedt Sthlm 1911), till den statliga emigrationsut-
redningen som började 1907, framskymtar rågot av hur man såg på
klasser, nationer och krig o d. Några utdrag ur bilagan återges i det
följande. Krig sågs före första världskriget inte som det elände som det
blev från och med det kriget. Vidare rådde uppfattningar om att
nationerna borde kämpa sig fram till mäktiga positioner. Engelsmännen
var världens herrar, och det var något att se upp till och
efterlikna .
I de gamla fursteepokerna behövde furstarna stora landområden där
de kunde ta ut skatter av befolkningen och ta ut soldater för att behålla
och utvidga maktområdena. I en välfungerande demokrati år problemet
att åstadkomma välfärd och trygghet för befolkningen och då
har krig mellan länderna mest bara negativa konsekvenser. Däremot
kan inrikes revolutioner, helst icke våldsamma sådana, ha ett
berättigande om det gäller att förbättra välfärdsfördelningen inom ett
land.
I England rådde 1914 ett parlamentariskt styrelseskick sedan länge,
men det innebar inte att klasskillnaderna var borta, levnadsstandarden
jämn. Svenska TV-tittare har på senare år kunnat se flera program som
skildrar klasskillnaderna i England före första världskriget, t ex
“Herrskap och tjänstefolk” och “Forsytesagan” av J Galsworthy, som
fick Nobelpriset i litteratur 1932. Engelsmännen som härskare i Indien
har också skildrats i TV. För de yngre TV-tittarna kommer vartefter
nya program om äldre tider.
Före kriget 1914 rådde i England den s k viktorianska livsstilen, som
har beskrivits som “högborgerlig, strängt konventionell, överdrivet
pryd och trångbröstad”. Med första världskriget var det i stort sett slut
med den livsstilen, med sysslolös överklass med många tjänare som
var så extrem i England och som i olika grad fanns i hela Europa.