Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida
Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida
Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Amerika<br />
Utvecklingen i Amerika har gått <strong>och</strong> går olika i USA-Kanada <strong>och</strong><br />
Latinamerika, dvs Mexico <strong>och</strong> staterna söder därom.<br />
USA <strong>och</strong> Kanada har uppstått ur engelska <strong>och</strong> franska kolonier, man<br />
talar engelska där <strong>och</strong> i Kanada delvis franska, den dominerande<br />
religionen är protestantisk kristendom, men det finns många katoliker,<br />
den s k ekonomiska utvecklingen är i världspersrektiv god.<br />
De latinamerikanska staterna har bildats ur sparska <strong>och</strong> port$ugisiska<br />
kolonier, rnan talar moderländernas språk, dominerande religion är<br />
romersk-katolsk kristendom <strong>och</strong> den ekonomiska utvecklingen där är<br />
fylld av svårigheter.<br />
I vänsterevolutionen i Mexico åren kring första världskriget förstatligades<br />
naturrikedomar, vilket antyder att styrningsprinciperna där är<br />
annorlunda än i det privatkapitalistiska USA. Mexico var med i andra<br />
världskriget på de allierades sida, men styrelseskicken i USA <strong>och</strong><br />
Mexico är för olika för att det ska råda fullständigt samförstånd dem<br />
emellan. Under efterkrigstiden tycks regimen i Mexico trots sin<br />
vänsterinriktning ha prioriterat snabb ekonomisk utveckling framför<br />
utjämning av levnadsvillkoren. Mexico City har blivit en av världens<br />
största städer med omfattande fattig slum kring lyxiga rikemansområden.<br />
Åv de sydamerikanska staterna kom de flesta med i andra världskriget<br />
på de allierades sida, men som passiva deltagare utom Brasilien<br />
som medverkade i strider.<br />
Efter kriget bildades för gemensamt uppträdande vid kriser, krigsfara<br />
<strong>och</strong> krig organisationen OAS för amerikanska stater, i vilken ingår<br />
stater både från Nord- <strong>och</strong> Sydamerika.<br />
De latinamerikanska staterna blev självständiga huvudsakligen under<br />
l800-talet <strong>och</strong> hade i början av 1900-talet ofta ålderdomliga traditioner<br />
<strong>och</strong> samhällssystem. Statsgränserna är vanligen arv från kolonialtiden.<br />
Under efterkrigstiden har i dem förekommit många revolutioner som<br />
gått i olika riktningar, ibland åt vänster, ibland åt höger.<br />
I Asien <strong>och</strong> Afrika har frigörelser från moderländerna, gräns-<br />
dragningar <strong>och</strong> inre omvälvningar gått hand i hand. I Latinamerika<br />
finns ett tidsavstånd mella staternas frigörelser <strong>och</strong> efterkrigstidens<br />
inre omdaningar. De på l800-talet frigjorda staternas styrelseskick fick<br />
från början l800-talskarakRtär. Så hade t ex Brasilien en kejsare från<br />
1822 till 1891 då landet blev republik med militärdiktatur. Slaveri<br />
avskaffades i Brasilien 1889 <strong>och</strong> vid andra världskrigets slut kan där<br />
ha funrits ännu levande frigivna slavar. Konflikterna i de latinamerikanska<br />
delarna av Amerika gäller i första hand de inre förhållandena,<br />
men i flera fall finns motsättringar i gränsfrågor. I början av 1930-talet<br />
fördes krig mellan Bolivia <strong>och</strong> Paraguay.<br />
Nordamerikanska kapitalägare gjorde urder mellankrigstiden investeringar<br />
i de latinamerikanska länderna, i olja, gruvor industrier mm,<br />
som väckte viss ovilja där investeringarna gjordes. I Peru bildades på<br />
1920-talet en organisation som ville samla indianska foIk till kamp<br />
mot USA-kapitalismen.<br />
I Chile fanns på 1930-talet fascistisk makt <strong>och</strong> nazistsypatier. I<br />
Argentina beundrade på 1930-talet en del geneíraler <strong>och</strong> godsägare<br />
Mussolini. I Brasilien rådde en fascistisk diktatur från början av 1930talet<br />
till 1945, men landet gick 1942 med i kriget på de allierades sida.<br />
Under efterkrigstiden framträdde i flera latinamerikarlska länder<br />
vänsterradikala riktningar. För tiden fram till mitten av 1980-talet kan<br />
man notera bl a följande.<br />
På Cuba gjordes 1959 en blodig revolution då Fidel Castro störtade<br />
en högerdiktatur <strong>och</strong> inrättade ett kommunistiskt styre. Han förstatligade<br />
bla mot obetydlig ersättning nordamerikansk egendom, vilket<br />
starkt ogillades av USA. USA försökte invadera Cuba 1961 i Grisbukten<br />
men misslyckades. USAs försök ogillades av FN. Sovjetunionen<br />
fick inflytande på Cuba <strong>och</strong> installerade där raketbaser som<br />
kunde skjuta bomber mot USA. USA kände sig hotat <strong>och</strong> krävde att<br />
Sovjetunionen skulle föra bort sina offensiva vapen från Cuba. Inför<br />
risken av krig mellan USA <strong>och</strong> Sovjetunionen, kanske med kärnvapen,<br />
drogs raketbaserna bort. Detta var “Cubakrisen”, som setts som<br />
mycket allvarlig i världsfredsperspektiv.
Change language