Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida
Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida
Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Sveriges</strong> långa fredstid<br />
KARL JOHANS-TIDEN<br />
Kulturen blomstrar<br />
Förlusten av Finland var ett hårt slag för<br />
dåtidens svenskar. Många strävade efter<br />
att stärka vårt folks nationalkänsla. Särskilt<br />
författarna hyllade det svenska. Gamla<br />
tider intresserade dem ofta mer än deras<br />
egen tid.<br />
Två av vårt lands mest kända diktare<br />
levde under Karl Johanstiden. Esaias Tegnér<br />
skrev den fosterländska dikten Svea.<br />
Han skildrade vikingatiden som en idealtid<br />
i diktverket Fritiofs saga.<br />
Även Erik Gustav Geijer förhärligade<br />
vikingatiden i de båda dikterna Vikingen<br />
<strong>och</strong> Odalbonden. Geijer var den förste<br />
verklige historieskrivaren i vårt land. Han<br />
skrev vår <strong>historia</strong>, <strong>Sven</strong>ska folkets <strong>historia</strong>,<br />
en bok som omfattade flera band.<br />
Per Henrik Ling skrev dikter, men de<br />
var tunglästa <strong>och</strong> blev aldrig omtyckta. I<br />
stället vann han världsrykte genom att<br />
skapa den lingska gymnastiken.<br />
Som psalmdiktare framträdde Johan<br />
Olov Wallm. Hans största verk var 1819<br />
års psalmbok. Den användes ända tills vi<br />
år 1937 fick vår nuvarande psalmbok. I<br />
1819 års psalmbok skrev Wallin själv<br />
många psalmer men framförallt gjorde<br />
han urvalet.<br />
Den mest kända naturvetenskapsmannen<br />
var Jöns Jakob Berzelius. Särskilt som<br />
kemist var han berömd långt utanför<br />
<strong>Sveriges</strong> gränser.<br />
Fred <strong>och</strong> folkökning<br />
Den fredsperiod, som började under Karl<br />
Johanstiden, medförde en kraftig folkökning.<br />
Man beräknar att folkmängden under<br />
första hälften av 1800-talet ökade från<br />
omkring 2,5 milj. till omkring 3,5 milj.<br />
människor. Läkarvetenskapens framsteg<br />
bidrog också till detta. Bl. a. gjorde vaccinationen,<br />
att smittkoppsepidemierna försvann.<br />
Slutligen inverkade förbättringarna<br />
inom jordbruket.<br />
Skiften <strong>och</strong> nyodlingar<br />
Storskiftet betydde på sin tid ett stort<br />
framsteg. Men idealet var, att varje bondes<br />
ägor kunde sammanföras till ett enda<br />
område, det s. k. enskiftet. Man gjorde försök<br />
i vissa landsdelar med enskiftet men<br />
det visade sig svårt att genomföra en så<br />
stor förändring. I stället fick man nöja<br />
sig med laga skifte. Det betydde att en ny