Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida
Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida
Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kratiska. I vårt land infördes de socialistiska<br />
tankarna av skräddaren August<br />
Palm, De socialistiska idéerna spriddes<br />
snabbt bland arbetarna. Är 1889 bildades<br />
det socialdemokratiska partiet med Hjalmar<br />
Branting som ledare.<br />
Redan från början inriktade sig partiet<br />
på att förändra samhället utan att behöva<br />
göra revolution. De främsta kraven var<br />
ALLMÄN RÖSTRÄTT <strong>och</strong><br />
FÖRKORTAD ARBETSTID<br />
För att få rösträtt på den tiden krävdes en<br />
ganska stor inkomst. Därigenom utestängdes<br />
industriarbetarna från rösträtten. De<br />
hade oftast inte mer än hälften av den<br />
inkomst, som behövdes.<br />
Arbetstiden var i allmänhet 11—12 timmar<br />
om dagen. Arbetarna fick alltså prakatt<br />
förkorta arbetstiden till i genomsnitt<br />
8 timmar per dag eller 48 timmar i<br />
veckan.<br />
För dessa <strong>och</strong> andra reformer demonstrerade<br />
arbetarna den l maj varje år.<br />
Strider på arbetsmarknaden<br />
År 1900 fanns det mer än 300 000 industriarbetare<br />
i Sverige. Deras antal växte<br />
oavbrutet. En framgång för arbetarrörelsen<br />
var det, när Hjalmar Branting år<br />
1896 invaldes i riksdagen. Han var den<br />
förste socialdemokratiske riksdagsmannen<br />
i vårt land.<br />
När arbetarna hade organiserat sig, tillgrep<br />
de ofta strejker. Lönestrider blev allt<br />
vanligare. Ibland använde arbetsgivarna<br />
sitt starkaste vapen, s. k. lockout (engelskt<br />
ord som betyder "låsa ute"). En lockout<br />
innebär att arbetarna stängs ute från<br />
arbetsplatsen <strong>och</strong> alltså mister sin lön. En<br />
del arbetsgivare skaffade sig också organisationer.<br />
Den största var <strong>Sven</strong>ska arbetsgivareföreningen.<br />
Andra folkrörelser<br />
En rörelse som arbetarrörelsen brukar<br />
kallas en folkrörelse. Under 1800-talet<br />
uppstod flera folkrörelser som på olika<br />
områden strävade efter förändringar. Vi<br />
har tidigare nämnt, att frikyrkliga rörelser<br />
uppstod, när religionsfriheten ökade.<br />
Mot den tilltagande dryckenskapen<br />
arbetade nykterhetsrörelsen, vars främste<br />
man var prosten Peter Wieselgren. En<br />
viktig åtgärd för att minska superiet vidtogs<br />
på 1850-talet. Då beslöt riksdagen<br />
förbjuda husbehovsbränningen. Tillverkning<br />
av brännvin fick därefter endast ske<br />
i särskilda fabriker, brännerier. Brännvinet<br />
gjordes också dyrare genom att det<br />
belades med hög skatt.
Change language