Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida
Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida
Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
man skulle orka med alla tunga sysslor.<br />
Men man var alltid osäker på hur matfrågan<br />
skulle lösas. Missväxt förekom på<br />
grund av torka <strong>och</strong> vanvård av jorden.<br />
Olika landsändar hjälpte inte varandra<br />
under dåliga år som nuförtiden. Man<br />
måste lagra livsmedel för att inte plötsligt<br />
stå utan.<br />
Därför åt man sällan färsk föda. Men<br />
hur kunde man förvara maten så länge?<br />
Vanligast var att den röktes, torkades eller<br />
saltades. Salt var nödvändigt i hushållet.<br />
Det användes i mycket större mängder än<br />
nu.<br />
Man vande sig vid den starka saltade<br />
eller rökta maten <strong>och</strong> tyckte säkert att<br />
färsk mat var smaklös. Peppar <strong>och</strong> andra<br />
kryddor förekom inte allmänt.<br />
Kraftigt salt mat ger god törst. Öl<br />
dracks i mycket stora mängder. Det hände<br />
att törsten var så stor att ölstånkan stod<br />
vid bondens bädd om natten.<br />
Hos de rika var vanorna annorlunda.<br />
Till huvudmålet kunde serveras svinstek<br />
<strong>och</strong> vinsoppa, färskt kokött eller fårkört,<br />
stekt fisk <strong>och</strong> färsk lax samt till sist ostkaka.<br />
Till kvällsmat bjöds på fårkött <strong>och</strong><br />
hirsgröt. På den tiden odlades sädesslaget<br />
hirs i vårt land. Man fick vidare kokött<br />
med saltspad, fisk med soppa <strong>och</strong> lättsaltad<br />
lax; Måltiden avslutades med t. ex.<br />
gammalost.<br />
Under fastan ändrades matvanorna något,<br />
men även då åt man mycket <strong>och</strong> gott<br />
vid de rikas bord. Något som kallades<br />
Bergenfisk förekom. Det var en föregångare<br />
till vår lutfisk.<br />
Vid gästabud <strong>och</strong> till de stora helgerna<br />
strävade alla, både hög <strong>och</strong> låg, efter att<br />
göra måltiderna till verkliga högtidsstunder.<br />
Endast det bästa var då gott nog.<br />
Uppror mot Gustav Vasa<br />
Under åren närmast efter befrielsekriget<br />
var folket missnöjt. Bönderna klagade<br />
över att allting var så dyrt <strong>och</strong> att skatterna<br />
var så höga. Missnöjet var störst i<br />
Dalarna. Dalkarlarna var vana att under<br />
unionssttiderna gripa till vapen. De hade<br />
också hjälpt Gustav Vasa till kronan <strong>och</strong><br />
tyckte inte om att han regerade utan att<br />
ta hänsyn till folkets vilja. Han ville ju<br />
rent av införa en ny gudstro i landet.<br />
Tre gånger gjorde dalkarlarna uppror.<br />
Det sista <strong>och</strong> farligaste var det s. k. klockupproret.<br />
Orsaken till det var att kungen<br />
hade befallt att en klocka från varje<br />
kyrka i hela landet skulle lämnas till<br />
staten. Kunde man inte skänka någon<br />
klocka måste man lämna motsvarande<br />
värde i pengar.
Change language