Sveriges och omvärldens historia. - Sven Wimnells hemsida

I de östeuropeiska nya staterna förekom under mellankrigstiden
många konflikter. I Polen, Lettland och Litauen uppstod diktaturregimer.
I Österrike höll fascismen på att ta överhanden. I Jugoslavien
rådde oroligheter. I Grekland förekom revolutioner. I Turkiet avsattes
sultanen och en modernare republikansk författning infördes.
I Indien introducerade engelsmännen 1919 en ny författning som gav
indierna vissa nya rättigheter. Mohanda Gandhi trädde fram som
företrädare för dem som helt ville frigöra Indien, han tillämpade en
ickevåldsprincip för den revolution han ville ha. Han verkade till 1948
då han mördades. I de indiska konflikterna ingick åsiktsskillnader
mellan muslimer, dvs muhammedaner med islamsk lära, och andra
religiösa riktningar. 1935 ändrades författningen till indiernas fördel.
Jordanien och Irak blev självstandiga med stark anknytning till
Storbritannien. Oljeledningar anlades från de två länderna fram till
Tripolis och Haifa vid Medelhavet. Engelsmännen behöll sin förvaltning
av Palestina. Judar från världen utanför började invandra dit i stor
skala. Det uppstod många konflikter mellan judar och araber.
I USA rådde under mellankrigstiden vissa isolationistiska hållningar
som innebar ovilja att ha med europeisk politik att göra. Invandringen
reglerades hårt, men man tog gärna in vetenskapsmän och andra
kunniga personer, bl a framstående judar som blev eller riskerade att
bli förföljda i Europa, framför allt i Tyskland. Negrerna i USA
särbehandlades och fick inte de vitas rättigheter. Depressionen som
följde efter kursfallen på New Yorks börs 1929 föranledde åtgärder
som satte ekonomin på fötter igen, i betydande utsträckning igångsatta
av presidenten 1933-1945 Franklin D Roosevelt .
I Mexiko ägde på 10-och 20-talen rum en decennielång vänsterrevolution
med uppemot 2 miljoner dödsoffer. I Latinamerika för
övrigt rådde spända relationer mellan åtskilliga av staterna och inom
staterna fanns på olika sätt regimer som inte tillhörde de bästa i
världen.
Fjärran östern med bl a Kina och Japan låg under mellankrigstidien
mycket långt från Europa, det tog veckor att ta sig dit från Europa, det
fanns inget flyg av betydelse, det tog lång tid att åka båt dit eller ta sig
fram landvägen, och inga kanonkulor kunde gå så långt. I Sverige
upprördes man mer av det som hände i Europa, Främre orienten och
Afrika än av det som hände i Kina.
Japanerna hade i gamla tider isolerat sig från yttervärlden, men USA
tvingade dem 1854 att öppna några hamnar för handel. Med det
trängde den europeiska kulturen in i Japan, som utvecklade sig till en
aggresiv stat och som expanderade mot Korea, Kina och Ryssland.
Kina hade också isolerat sig men måste l839-1842 öppna hamnar för
handel. Inre strider i Kina ledde till att kejsaren avsattes och landet
blev en republik 1912.
Under första världskriget gick Japan som nämnts med på de allierades
sida, och Kina förklarade Tyskland krig, något som dock p g a
avståndet inte rnedförde några krigshandlingar dem emellan. Kina och
Japan var fiender men stod båda på de allierades sida, frederna efter
kriget bar spår efter detta.
Den kinesiska nya republiken kunde inte hållas samman utan det
uppstod stridigheter mellan olika krigsherrar. Kinas kommunistiska
parti kom till i början av 20-talet med Mau Tse-tung som ledare.
Partiet samarbetade till en börian med Kuomintangpartiet, men de kom
att bli fiender. Om herraväldet i Kina utvecklades strider mellan
kommunisterna med Mau och Chiang Kai-shek som företrädde
kuomintangpartiet
Hitler gjorde 1936 överenskommelser med Japan om samarbete,
vilket resulterade i att Japan 1937 började stora militäroperationer som
siktade till att erövra hela Kina. Inom några år hade Japan ockuperat
stora områden av Kina. Chiang fick lämna sina områden. Mao och
kommunisterna förde gerillakrig mot japarerna. OrgaÒniserat samarbete
mellan de två kinesiska grupperna mot den gemensamma fienden
Japan förekom inte och de västerländska makterna protesterade bara
lamt mot Japans intrång i Kina.