5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

More documents

Recommendations

Info

• seminarier som planerats och arrangerats ihop med olika avnämargrupper som hade specifikt intresse i någon av Sucozomas ämnesområden • tvärvetenskapliga doktorandkurser med inriktning på fallstudier och scenarier. Inte minst har det nordiska intresset för Sucozomas arbete varit påtagligt. En viktig form av syntes har varit de specialprojekt som initierats av programledningen. Syftet har varit att på relativt kort tid sammanställa befintlig kunskap och utifrån nya infallsvinklar belysa en strategisk problemställning i kustzonen som inte fullt ut fått utrymme i forskningsprojekten. Satsningarna har gjort det möjligt att snabbt lämna bidrag till aktuella frågeställningar. I detta syfte gjordes under programfas I t.ex. en jämförelse mellan kustfiskeförvaltningen i de nordiska länderna, och en studie kring den ökande betydelsen av kustnära rekreation med uppgifter hämtade från Stockholms skärgård. I programfas II genomfördes en tredelad undersökning kring kustfiskepolitiken i Sverige. Fokus låg på förvaltning av kustnära torskbestånd och kompletterade Fiskeriverkets biologiska undersökningar av kusttorsken på västkusten som startade 1999. I studien, som i likhet med många andra synteser getts ut i Sucozomas serie med forskningsrapporter, ingick miljörättsliga, nationalekonomiska och ekonomihistoriska perspektiv. Program- och projektredovisningen i följande avsnitt visar viktiga och representativa resultat från programmets olika projekt och syntesrapporter till nytta för avnämarna. 10 Kustmiljöns framtid Styrelse och programledning I stor utsträckning var det styrelsens och programledningens uppgift att se till att forskningen var relevant för avnämarna. Det innebär inte att Sucozomaforskarna underkastade sig näringslivets eller samhällets krav och förväntningar på slutsatser och resultat. Däremot fanns det en diskussion under hela processen med avnämarna kring problem och lösningar som aktualiserades av både forskning och avnämare. Under programperioden följde styrelsen, som var sammansatt av ledamöter från olika avnämargrupper, forskningen och hade möjlighet att förmedla nyheter och erfarenheter från de berörda verksamheterna. För att förstärka kommunikationen med avnämarna inrättades under programfas II även en rådgivande intressentgrupp som bjöds till seminarier och ombads lämna synpunkter på forskningsförslag. Dessa möten mellan forskare och avnämare blev ett viktigt sätt att förmedla kunskap och information från och till forskningsprogrammet. Lärdomarna av detta arbetssätt är många. Programmets hela arbetsinsats byggde på forskningens teoretiska grundvalar och metodik. Samtidigt uppmuntrades forskarna att sträva efter att vara relevanta ur ett avnämarperspektiv under programmets begränsade verksamhetstid. Genom en aktiv ledning uppmuntrades forskarna att sträva efter att bli efterfrågade av avnämarna redan under programmets gång. Kommunikation och kunskapsspridning genom popularisering gavs särskilt utrymme i budgeten. I rapporten redovisas hur dessa erfarenheter kan tas till vara i det fortsatta arbetet.
Delprogram I Integration och tvärvetenskap i kustplanering Konflikthantering genom lokal resursförvaltning Förvaltningsmodeller och styrmedel för kustfiske Ekonomisk värdering av kustzonens ekosystemtjänster Planering för hållbar förvaltning av vatten och naturesurser i kustområden Styrelse Programledning och syntes Delprogram II Näringsbelastning i kustzonen Bioremediering genom musselodling Adaptiv förvaltning av näringsutsläpp till Östersjön Bilden visar organisation med delprogram och projekt under programfas II. Den är även representativ för inriktning och organisation av programfas I. Delprogram III Mot ett uthålligt kustfiske Metoder för lokal förvaltning av rekryteringsområden i Östersjöns skärgårdar Biologiska kriterier för hållbar lokal och regional förvaltning av fiskbestånd Kustmiljöns framtid 11
Page 1 and 2: KUSTMILJÖNS FRAMTID Erfarenheter f
Page 3 and 4: Förord Kustmiljöns framtid är en
Page 5 and 6: Programmet Inriktning och struktur
Page 7 and 8: Processer i miljön Hydrologi Mater
Page 9: derna och sätten att angripa probl
Page 13 and 14: Fiske och fiskeförvaltning Det yrk
Page 15 and 16: Rekrytering I våra havsområden re
Page 17 and 18: Allt större fritidsbåtar ökar pl
Page 19 and 20: hörselstenar (otoliter) visade att
Page 21 and 22: Utveckling av fisket Det småskalig
Page 23 and 24: förbättra kvaliteten. Ett stort a
Page 25 and 26: Utveckling av fångsttekniken Utvec
Page 27 and 28: Resultat En metod för utveckling
Page 29 and 30: Förvaltning av fisket Arbetet med
Page 31 and 32: Lokal fiskeriförvaltning Fritt til
Page 33 and 34: Tre schematiska huvudtyper av genet
Page 35 and 36: Samfälligheterna kan fungera enlig
Page 37 and 38: stor del av kvoten, som står till
Page 39 and 40: Områdesstorlek Lämplig storlek p
Page 41 and 42: Förvaltning av vattenkvalitet Göt
Page 43 and 44: Figur 1. Förekomst av algtoxiner i
Page 45 and 46: Figur 2. Musselodling kan föra til
Page 47 and 48: i Östersjön och någon enstaka g
Page 49 and 50: Under programfas I studerades hur H
Page 51 and 52: Figur 7. Totalkvävekoncentration i
Page 53 and 54: Reningsbassängerna vid Himmerfjär
Page 55 and 56: Förvaltning av kustområdenas resu
Page 57 and 58: Ny bebyggelse, båthamnar och musse
Page 59 and 60: Pilarna visar i vilken omfattning a
Page 61 and 62:
Skyldigheten för kommunerna att vi
Page 63 and 64:
Tema 4. Förvaltning och planering
Page 65 and 66:
Intressenternas inställning till l
Page 67 and 68:
områdets resurser. Tätortsbefolkn
Page 69 and 70:
Toppstyrda reforminitiativ kan i b
Page 71 and 72:
är snarare ett första steg i att
Page 73 and 74:
samma mål, visioner och intressen
Page 75 and 76:
Svenska kustkommuner strävar mot s
Page 77 and 78:
Utmaningar Inledning Annandag jul d
Page 79 and 80:
och fritidsbåtar inverkar negativt
Page 81 and 82:
skapliga och samhällsvetenskapliga
Page 83 and 84:
anpassa fisketrycket efter resursf
Page 85 and 86:
Kustmiljöns framtid Den stora utma
Page 87 and 88:
Programfakta SUCOZOMA:s övergripan
Page 89 and 90:
Projekt 2.1 Näringsämnen i kretsl
Page 91 and 92:
Programfas II 2001-2004 Projekt 1.1
Page 93 and 94:
10. Bruckmeier K., 1999. Interdisci
Page 95 and 96:
chemistry, Toxicology and Food Safe
Page 97 and 98:
3rd Conference on Fish Telemetry in
Page 99 and 100:
18. Laikre, L., P. Landergren., S.
Page 101 and 102:
Svenska fiskets framtid och samhäl
Page 103 and 104:
A8. Rehnstam-Holm A.-S., Godhe, A.,
Page 105 and 106:
Stockholm University. B4. Hajdu S.
show all

5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?