5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
derna och sätten att angripa problemen ska vara<br />
integrerade. Det innebär att fiskbiologer ska förstå<br />
de motsättningar som kan uppstå mellan t.ex. yrkesfiske<br />
och fritidsfiske i konkurrensen om den<br />
begränsade biologiska resursen.<br />
Ett annat exempel är att marinbiologerna som<br />
kan modellberäkna musslors potential att minska<br />
övergödningen i kustbandet också bör vara medvetna<br />
om de formella, marknadsmässiga och politiska<br />
begränsningar som finns mot att anlägga<br />
musselodlingar i varenda eutrofierad havsvik.<br />
Samtidigt som Sucozomas strävan alltså varit<br />
att integrera vetenskapliga synsätt så är det viktigt<br />
att respektive forskare och forskargrupp står i<br />
kontakt med sitt huvudämne. Tvärvetenskap som<br />
helt kapar förtöjningarna till forskningsfronten i<br />
respektive ämne riskerar att förlora sin akademiska<br />
legitimitet. Därför var det viktigt att varje forskningsprojekt<br />
publicerade sina resultat i kvalitetsgranskade<br />
internationella tidskrifter inom sina huvudämnen,<br />
och hade en fast förankring i en eller<br />
flera forskningsinstitutioner vid de universitet där<br />
Sucozomaforskning bedrevs. Forskningsgrupper<br />
som helt eller delvis bedrev sin verksamhet inom<br />
Sucozoma fanns under programperioden vid<br />
Göteborgs universitet, Stockholms universitet,<br />
Kungl. Vetenskapsakademiens Beijerinstitut för<br />
ekologisk ekonomi och marina forskningsstation<br />
Kristineberg samt vid Fiskeriverkets forskningslaboratorier.<br />
Sucozomas organisationsstruktur blev därför<br />
en kombination av sammanhållna discipliner och<br />
ämnesöverskridande problemställningar. Det<br />
speglas dels i de olika delprogrammen med sina<br />
respektive projekt dels i de synteser som blev en<br />
röd tråd genom hela Sucozomaarbetet, se sida 11.<br />
Genom synteserna kunde forskarna binda samman<br />
erfarenheter, resultat och slutsatser i de<br />
enskilda projekten och delprojekten med tidigare<br />
publicerad information. Resultatet blev sammanhållna<br />
synteser som innehöll både överblick<br />
och analys. <strong>Mistra</strong> underströk den betydelse detta<br />
slags bearbetningar och sammanställningar av<br />
vetenskaplig information kan få som underlag för<br />
beslutsprocesser genom att de tydligt kopplas till<br />
aktuella politiska frågor. Genomgående användes<br />
därför arbetssättet i Sucozomaprogrammet för<br />
att i kontakter med myndigheter, beslutsfattare,<br />
organisationer och näringsliv lyfta fram programresultat<br />
av strategisk betydelse och sätta dessa i ett<br />
aktuellt sammanhang. Synteserna började publiceras<br />
redan under första fasen. Ju längre tiden gick,<br />
desto högre prioriteerades arbetet med att få ut<br />
synteserna till de olika målgrupperna.<br />
Ett exempel på syntes med inriktning på en<br />
internationell läsekrets är det nummer av Kungl.<br />
Vetenskapsakademiens miljövetenskapliga tidskrift<br />
Ambio Vol. 34, No. 2, March 2005, som helt ägnas<br />
Sucozomaprogrammet. I dessa uppsatser har<br />
man, som kulmen på hela forskningsprogrammet,<br />
sammanställt resultat som kommit fram under<br />
programmets gång i texter som försöker besvara<br />
frågan: Vad kan forskarna göra för att förbättra<br />
tillståndet i den svenska kustmiljön och främja<br />
den hållbara utvecklingen?<br />
Men syntesarbetet har tagit sig andra uttryck:<br />
• svenskspråkiga synteser riktade till svenska<br />
och nordiska avnämare<br />
• temaartiklar i programmets populärvetenskapliga<br />
<strong>årsrapp</strong>orter<br />
Kustmiljöns framtid<br />
9
Change language