5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tema 4. Förvaltning och planering för vattenresurser<br />
Forskningen om förvaltning och planering av vattenresurser<br />
i kustområdet redovisas i avsnittet Förvaltning<br />
av vattenkvalitet. Här visas hur förvaltningen<br />
av kustvatten kan behöva förändras mot ett framtida<br />
integrerat förvaltningssystem. EU:s ramdirektiv<br />
för vatten medför en viktig förändring med kravet<br />
att medlemmarna upprättar förvaltningsplaner<br />
och åtgärdsprogram för vattendistrikt och avrinningsområden.<br />
Frågan är vilka planer och andra<br />
typer av instrument som kan användas i detta syfte.<br />
Direktivet ställer krav på en planering som går utöver<br />
sektorer och befintliga administrativa gränser.<br />
Dessutom krävs ökad delaktighet av dem som är<br />
direkt berörda av planen. Sveriges nuvarande förvaltnings-<br />
och planeringsinstrument behöver delvis<br />
ändras för att motsvara ramdirektivets krav på samordning<br />
av den sektorspecifika förvaltningen. Nya<br />
sätt att använda de redan befintliga instrumenten<br />
behöver också diskuteras. Viktiga problem är dels<br />
att översiktsplanen endast omfattar kommunens<br />
område medan vattenförvaltningen omfattar hela<br />
distrikt med avrinningsområden, dels att rättsverkan<br />
av förvaltningsplaner och åtgärdsprogram<br />
för vatten skiljer sig från översiktplanens.<br />
Ramdirektivet för vatten utgår från avgränsningar<br />
av vatten som på land följer vattnets avrinningsområden<br />
men begränsar kustvattnet med en<br />
linje som ligger en sjömil utanför baslinjen som<br />
förenar de yttersta skären utmed kusten enligt<br />
internationella regler. Direktivet omfattar således<br />
kustvatten, ytvatten på land och grundvatten.<br />
Direktivet formulerar allmänna regler och principer<br />
för analys, förvaltning och uppföljning av<br />
vattenresurser. EU-länderna i sin tur måste införa<br />
motsvarande regelverk i den nationella rätten. Det<br />
kräver samarbete mellan lagstiftare, myndigheter,<br />
förvaltare och forskare, i synnerhet med hänsyn till<br />
de höga krav som ställs på vattnets kemiska och<br />
ekologiska kvalitet och att tillräcklig information<br />
om vattenkvaliteten ofta inte finns idag.<br />
De vetenskapliga och administrativa metoder<br />
som kommer att användas för att förverkliga ramdirektivet<br />
i Sverige kommer att vara avgörande för<br />
att uppnå målen för vattenkvalitet. Samtidigt verkar<br />
samhället för att nå de nationella miljömålen<br />
Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet<br />
och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Ramdirektivet<br />
kräver därför ytterligare resurser och<br />
kunskap för att uppnå en övergripande och integrerad<br />
förvaltning av vatten.<br />
Ramdirektivet kan innebära att kraven på kvantitet<br />
och kvalitet på kunskapen, samt på snabbare<br />
leveranser av kunskap, höjs i framtiden. För att<br />
reagera på dessa förändringar och problem krävs<br />
framför allt rättsliga verktyg. En viktig del i hanteringen<br />
av förändringar i vattenkvaliteten är återkoppling<br />
som genom ramdirektivet tvingar ansvariga<br />
myndigheter att utvärdera tidigare processer<br />
och regler vart sjätte år.<br />
Den typ av policydokument med generella<br />
principer som Europeiska kommissionen själv formulerar<br />
är goda hjälpredor, fastän mindre konsekventa<br />
och tydliga än direktivet för att styra arbetet<br />
för utvecklingen av god vattenkvalitet i medlemsländerna<br />
i samma riktning. På nationell och regional<br />
nivå behövs mer konkreta instrument, framfö-<br />
Kustmiljöns framtid<br />
63
Change language