5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

More documents

Recommendations

Info

Björnö naturreservat med omgivande skärgård i Stockholms län Foto: Länsstyrelsen i Stockholms län Fotograf: Göran Sehlstedt 78 Kustmiljöns framtid
och fritidsbåtar inverkar negativt på vattenmiljön. Den ökade rörligheten baseras i stor utsträckning på transporter med bil och båt, vilka i sin tur ger avgaser, buller, trängsel och störningar i vatten- och strandmiljöerna, särskilt i de grunda vikarna. Å andra sidan skapas förutsättningar för hållbara samhällsstrukturer genom t.ex. lokal livsmedelsproduktion, nya sociala tillhörigheter och en känsla för landsbygdens och skärgårdens natur- och kulturvärden. Det är t.ex. ingen tillfällighet att en nyligen genomförd studie på västkusten visar att de mest skyddsvärda ängs- och betesmarkerna ökar i utbredning längs kusten. När boende- och fritidsmiljö blir densamma uppstår samtidigt ett ökat ansvar och engagemang för närmiljön. Det höga trycket från olika anspråk på kustområdenas mark och vatten kräver långsiktig och framsynt förvaltning och fysisk planering. Kommunernas behov av att förutse och möta exploateringstrycket motsvaras inte av deras resurser för planering. Samsynen och samordningen i dessa uppgifter är också otillräcklig. Det brister i insikten att naturens produktionsförmåga är en förutsättning för alla människors liv. Hållbar utveckling av kustområdena förutsätter att de många inblandade aktörerna mycket mer än idag arbetar tillsammans över sakområden och sektorsgränser. Program för skärgårdarna Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Blekinge och Västra Götalands län överlämnade i december 1999 till regeringen en redovisning av uppdraget ”Regionalt miljö- och hushållningsprogram för skärgården”. Sammanlagt angav länsstyrelserna i storstadslänen över 100 konkreta förslag på åtgärder inom ett antal teman, alltifrån miljöhot, natur- och kulturvård, fiske och vattenbruk, boende, verksamheter och friluftsliv, till förvaltning samt regional och lokal planering. Uppdraget utfördes i nära samverkan med berörda kommuner och intressenter i skärgårdsområdena. Miljövårdsberedningen sammanfattade programmen i betänkandet ”Levande skärgård – utvärdering av de regionala miljö- och hushållningsprogrammen” – SOU 2000:67. Sucozoma deltog aktivt i länsstyrelsernas arbete, och några åtgärdsförslag har belysts vidare i programmet. Miljövårdsberedningen pekade i utvärderingen särskilt på behovet av en fördjupning av kommunernas översiktsplanering i landets kust- och skärgårdsområden. Vidare uppmanades länsstyrelser och kommuner till ett aktivt svenskt deltagande i EU-program för en integrerad förvaltning av kustområdena. Länsstyrelsernas program och miljövårdsberedningens slutsatser har hittills endast satt spår i departementens eller myndigheternas verksamhet inom fiskeområdet. Under inverkan av länsstyrelsernas och Sucozomas arbeten inom fiskeområdet har påtagliga förändringar i synen på regional och lokal förvaltning medfört ändringar i Fiskelagen. Resurs- och kapacitetsbrist tvingar fortfarande alltför ofta kommunerna att prioritera akuta vardagsfrågor och åsidosätta den långsiktiga strategiska planeringen. Kustmiljöns framtid 79
Page 1 and 2:
KUSTMILJÖNS FRAMTID Erfarenheter f
Page 3 and 4:
Förord Kustmiljöns framtid är en
Page 5 and 6:
Programmet Inriktning och struktur
Page 7 and 8:
Processer i miljön Hydrologi Mater
Page 9 and 10:
derna och sätten att angripa probl
Page 11 and 12:
Delprogram I Integration och tvärv
Page 13 and 14:
Fiske och fiskeförvaltning Det yrk
Page 15 and 16:
Rekrytering I våra havsområden re
Page 17 and 18:
Allt större fritidsbåtar ökar pl
Page 19 and 20:
hörselstenar (otoliter) visade att
Page 21 and 22:
Utveckling av fisket Det småskalig
Page 23 and 24:
förbättra kvaliteten. Ett stort a
Page 25 and 26:
Utveckling av fångsttekniken Utvec
Page 27 and 28: Resultat En metod för utveckling
Page 29 and 30: Förvaltning av fisket Arbetet med
Page 31 and 32: Lokal fiskeriförvaltning Fritt til
Page 33 and 34: Tre schematiska huvudtyper av genet
Page 35 and 36: Samfälligheterna kan fungera enlig
Page 37 and 38: stor del av kvoten, som står till
Page 39 and 40: Områdesstorlek Lämplig storlek p
Page 41 and 42: Förvaltning av vattenkvalitet Göt
Page 43 and 44: Figur 1. Förekomst av algtoxiner i
Page 45 and 46: Figur 2. Musselodling kan föra til
Page 47 and 48: i Östersjön och någon enstaka g
Page 49 and 50: Under programfas I studerades hur H
Page 51 and 52: Figur 7. Totalkvävekoncentration i
Page 53 and 54: Reningsbassängerna vid Himmerfjär
Page 55 and 56: Förvaltning av kustområdenas resu
Page 57 and 58: Ny bebyggelse, båthamnar och musse
Page 59 and 60: Pilarna visar i vilken omfattning a
Page 61 and 62: Skyldigheten för kommunerna att vi
Page 63 and 64: Tema 4. Förvaltning och planering
Page 65 and 66: Intressenternas inställning till l
Page 67 and 68: områdets resurser. Tätortsbefolkn
Page 69 and 70: Toppstyrda reforminitiativ kan i b
Page 71 and 72: är snarare ett första steg i att
Page 73 and 74: samma mål, visioner och intressen
Page 75 and 76: Svenska kustkommuner strävar mot s
Page 77: Utmaningar Inledning Annandag jul d
Page 81 and 82: skapliga och samhällsvetenskapliga
Page 83 and 84: anpassa fisketrycket efter resursf
Page 85 and 86: Kustmiljöns framtid Den stora utma
Page 87 and 88: Programfakta SUCOZOMA:s övergripan
Page 89 and 90: Projekt 2.1 Näringsämnen i kretsl
Page 91 and 92: Programfas II 2001-2004 Projekt 1.1
Page 93 and 94: 10. Bruckmeier K., 1999. Interdisci
Page 95 and 96: chemistry, Toxicology and Food Safe
Page 97 and 98: 3rd Conference on Fish Telemetry in
Page 99 and 100: 18. Laikre, L., P. Landergren., S.
Page 101 and 102: Svenska fiskets framtid och samhäl
Page 103 and 104: A8. Rehnstam-Holm A.-S., Godhe, A.,
Page 105 and 106: Stockholm University. B4. Hajdu S.
show all

5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?