5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

More documents

Recommendations

Info

Under senare tid har det inte förekommit mycket samarbete över kommungränserna när det gäller tvärsektoriell kustförvaltning. Regionplaner med fokus på kusten har inte utarbetats regelbundet, men har studerats inom Göteborgsregionens och Stockholmsregionens planering. På nationell nivå samordnades havsförvaltningen från 1980 och tio år framåt av Delegationen för samordning av havsresursverksamheten DSH. Varefter det centrala ansvaret för planering av kust och hav ligger på Boverket som 2004 fick uppdrag av regeringen att föreslå hur EU:s ICZM rekommendationer Utveckling av lokal förvaltning och planering för ICZM Kommunikationen mellan förvaltning, planering och resursbrukare behöver utvecklas och ständigt underhållas av parterna. Planeringsprocesser ger möjlighet att formulera gemensamma mål eller visioner. Utökad kommunikation, deltagande och konflikthantering inom lokal förvaltning och planering förutsätter kvalificerad projekt- och processledning. Administratörer och planerare behöver utveckla sina roller som kommunikatörer och processledare eller anlita professionellt stöd. Modellen för fysisk planering integrerar olika anspråk i processen mot en syntes – ett förslag till användning av mark och vatten. På motsvarande sätt kan de olika aktiviteterna integreras i resursförvaltningen. För intressenter och aktörer gäller det att ta med alla direkta och indirekta konsekvenser för miljön när besluten utformas i förvaltningen och planeringen av kustens resurser. 60 Kustmiljöns framtid ska färga den svenska ICZM-modellen. Även Miljöbalken från 1999 stödjer att myndigheter som samordnar utvecklingen av kust- eller havsresurser skapas. Former av offentlig planering viktiga för kustområdets resurser, finns huvudsakligen på kommunal och regional nivå. Den fysiska planeringen av kust och hav utvecklades under 1980-talet och rekommendationer för tillämpningen på planering av kustvatten i översiktsplaneringen sammanställdes senast 1993 av Boverket som också 2002 mot denna bakgrund reviderade anvisningarna för detaljplaneringen. Det behövs mer flexibla planeringsmetoder för den regionala och lokala nivån och för deltagande i planeringsprocesser. I detta syfte bör mångfalden av redan utvecklade innovativa verktyg för förvaltning och deltagande i förvaltningen systematiskt prövas och utvärderas. Lokal förvaltning och planering med deltagande av intressenter har inte bara fördelar som bättre anpassning av regler till de lokala förutsättningarna och lägre kostnader för tillämpning av reglerna. Den kan också föra med sig nackdelar, som elitstyrd förvaltning, omöjlighet att organisera samverkan med alla grupper, och problem med samverkan med regionala och nationella myndigheter. Det räcker inte med enbart lokala förvaltningslösningar, det krävs också samordning av förvaltning på alla nivåer.
Skyldigheten för kommunerna att visa hur riksintressena tillgodoses innebär att dessa får en stor tyngd i diskussionen, medan lokala samråd om användningen av vattenområdenas yta, resurser och bottnar sällan kommer upp i översiktsplaneringens deltagandeprocesser. För strandnära exploatering som områden för badplatser, hamnar och vattenanknutna verksamheter används detaljplanering för den bindande regleringen som omfattar både mark och vatten. Översiktsplaner och detaljplaner hanterar normalt inte naturresurser som rör sig på, i eller genom mark, vatten och luft eller som skiftar från år till år som inom jakt, fiske, jord- och skogsbruk. Utöver bristerna inom lokal förvaltning och planering, har analysen av det svenska systemet för förvaltning av kustområdet lett till följande slutsatser: • Kustområdets förvaltning på nationell och regional nivå behöver sammanlänkas och samordnas i större utsträckning. • Information från den lokala förvaltningsnivån behöver föras vidare till regional och nationell nivå, dvs. en vertikal samordning behöver byggas utgående ifrån den lokala nivån. • För kustbefolkningens deltagande i planerings- och förvaltningsprocesser behöver det skapas diskussionsforum om nyttjande och bevarande av kustområdets resurser på lokala, regionala och nationella nivåer. • Utöver formella ändringar inom myndigheternas arbete krävs dessutom ytterligare sociala, politiska och ekonomiska förutsättningar för att stärka lokal förvaltning och planering och deltagande av lokala intressenter. Sociala förutsättningar för lokal resursförvaltning och deltagande av intressenter – utöver ett generellt offentligt och politiskt stöd för lokal resursförvaltning – innebär: • att bygga förtroende mellan resursbrukare och förvaltning och skapa sociala nätverk för att förbereda samarbete, dvs. utveckla det sociala kapitalet • att bygga samarbete utifrån kulturella traditioner och lokal kunskap, integrerad med vetenskaplig kunskap samt kvalificering av resursbrukare, dvs. utveckla det kulturella kapitalet Politiska och rättsliga förutsättningar för lokal resursförvaltning och deltagande av intressenter innebär: • att det finns tillräckligt klara formuleringar av rättigheter för resursbrukare och ägare • att resursbrukare har möjligheter att organisera sig lokalt och regionalt, samt att lokala gruppers inflytande i beslutsprocessen stärks Ekonomiska förutsättningar innebär: • förbättrade chanser för småföretag och lokala entreprenörer i en allt hårdare konkurrens på internationellt öppna marknader Lokala företag behöver t.ex. tillgång till marknader för att köpa och sälja resurser, stöd för investering i resursbruk inklusive teknologi och för att förädla resurser. Kustmiljöns framtid 61
Page 1 and 2:
KUSTMILJÖNS FRAMTID Erfarenheter f
Page 3 and 4:
Förord Kustmiljöns framtid är en
Page 5 and 6:
Programmet Inriktning och struktur
Page 7 and 8:
Processer i miljön Hydrologi Mater
Page 9 and 10: derna och sätten att angripa probl
Page 11 and 12: Delprogram I Integration och tvärv
Page 13 and 14: Fiske och fiskeförvaltning Det yrk
Page 15 and 16: Rekrytering I våra havsområden re
Page 17 and 18: Allt större fritidsbåtar ökar pl
Page 19 and 20: hörselstenar (otoliter) visade att
Page 21 and 22: Utveckling av fisket Det småskalig
Page 23 and 24: förbättra kvaliteten. Ett stort a
Page 25 and 26: Utveckling av fångsttekniken Utvec
Page 27 and 28: Resultat En metod för utveckling
Page 29 and 30: Förvaltning av fisket Arbetet med
Page 31 and 32: Lokal fiskeriförvaltning Fritt til
Page 33 and 34: Tre schematiska huvudtyper av genet
Page 35 and 36: Samfälligheterna kan fungera enlig
Page 37 and 38: stor del av kvoten, som står till
Page 39 and 40: Områdesstorlek Lämplig storlek p
Page 41 and 42: Förvaltning av vattenkvalitet Göt
Page 43 and 44: Figur 1. Förekomst av algtoxiner i
Page 45 and 46: Figur 2. Musselodling kan föra til
Page 47 and 48: i Östersjön och någon enstaka g
Page 49 and 50: Under programfas I studerades hur H
Page 51 and 52: Figur 7. Totalkvävekoncentration i
Page 53 and 54: Reningsbassängerna vid Himmerfjär
Page 55 and 56: Förvaltning av kustområdenas resu
Page 57 and 58: Ny bebyggelse, båthamnar och musse
Page 59: Pilarna visar i vilken omfattning a
Page 63 and 64: Tema 4. Förvaltning och planering
Page 65 and 66: Intressenternas inställning till l
Page 67 and 68: områdets resurser. Tätortsbefolkn
Page 69 and 70: Toppstyrda reforminitiativ kan i b
Page 71 and 72: är snarare ett första steg i att
Page 73 and 74: samma mål, visioner och intressen
Page 75 and 76: Svenska kustkommuner strävar mot s
Page 77 and 78: Utmaningar Inledning Annandag jul d
Page 79 and 80: och fritidsbåtar inverkar negativt
Page 81 and 82: skapliga och samhällsvetenskapliga
Page 83 and 84: anpassa fisketrycket efter resursf
Page 85 and 86: Kustmiljöns framtid Den stora utma
Page 87 and 88: Programfakta SUCOZOMA:s övergripan
Page 89 and 90: Projekt 2.1 Näringsämnen i kretsl
Page 91 and 92: Programfas II 2001-2004 Projekt 1.1
Page 93 and 94: 10. Bruckmeier K., 1999. Interdisci
Page 95 and 96: chemistry, Toxicology and Food Safe
Page 97 and 98: 3rd Conference on Fish Telemetry in
Page 99 and 100: 18. Laikre, L., P. Landergren., S.
Page 101 and 102: Svenska fiskets framtid och samhäl
Page 103 and 104: A8. Rehnstam-Holm A.-S., Godhe, A.,
Page 105 and 106: Stockholm University. B4. Hajdu S.
show all

5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?