5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Förvaltning av fisket<br />
Arbetet med fiskeriförvaltning har omfattat förvaltningens former,<br />
styrmedel och ekonomi. I samtliga delar har samhällsvetare och biologer<br />
samverkat. Under programfas I ökade kunskapen och insikten om att<br />
många kustfisken saknar ekologisk, social och ekonomisk uthållighet, och<br />
att detta till stor del har sin grund i förvaltningens utformning. Därför<br />
prioriterades under programfas II forskning kring olika förvaltningsformer<br />
och framför allt utformningen av lokal förvaltning.<br />
Bioekonomisk analys<br />
I programfas I arbetade ett av projekten med bioekonomisk<br />
analys och hur den kan användas för<br />
att nå en uthållig förvaltning av de biologiska resurserna.<br />
Forskningen drevs i samarbete mellan en<br />
ekonom och en fiskeribiolog och inriktades på att<br />
utveckla en bioekonomisk modell för fisket efter<br />
havskräfta, som är det ekonomiskt viktigaste kustfisket<br />
i Sverige. Havskräfta fiskas framförallt med<br />
trål, både utom- och inomskärs, men även med<br />
burar inomskärs.<br />
Två huvudfrågor ställdes: hur påverkar fiske<br />
med olika båtstorlekar och redskap storleken<br />
på den fångst som förs i land, och hur kan den<br />
ekonomiska avkastningen långsiktigt maximeras?<br />
Arbetet med att söka svar på frågorna innebär att<br />
kostnaden för fisket sammanlänkas med värdet av<br />
de landade kräftorna med hjälp av antaganden om<br />
relationer mellan storlekarna på fiskeflottan, beståndet<br />
och den fångst som landas. För att kunna<br />
ge råd om förvaltningsåtgärder, t.ex. vilken kombination<br />
av trål- och burfiske som är lämpligast,<br />
krävs därför att man kompletterar den traditionella<br />
fiskeribiologiska uppskattningen av beståndsstorleken<br />
med ekonomiska och helst även sociala<br />
aspekter i en och samma modell.<br />
Resultat<br />
Optimal ekonomisk avkastning i kräftfisket<br />
med trål är beroende av redskapets uformning<br />
och selektivitet. Genom att införa fyr-<br />
kantsmaska kan man öka avkastningen i jämförelse<br />
med den traditionella diagonalmaskan.<br />
Havskräftfiske med små trålare tenderar att<br />
vara ekonomiskt mer effektivt än med stora<br />
trålare, tvärtemot vad som ofta antagits.<br />
Modellering av tillväxten hos havskräfta i<br />
Skagerrak visar att även små tillväxtvariationer<br />
kan medföra stora ändringar i rekommendationerna<br />
för ett långsiktigt hållbart fiske.<br />
Rekommendationer baserade på en bioekonomisk<br />
modell förefaller mindre känsliga för<br />
osäkerheter i tillväxtdata.<br />
Kustmiljöns framtid<br />
29
Change language