5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

More documents

Recommendations

Info

Mistras ledning ansåg att de under flera år hade administrerat projekt som alltför sällan nådde upp till sin potential. Enligt dess uppfattning nöjde sig forskarna med att beskriva miljötillståndet. I bästa fall tog de reda på vad som orsakade problemen, men de kom nästan aldrig så långt som till att åtgärda felet. ”Vi vill inte finansiera fler effektstudier eller än en gång konstatera att övergödning orsakas av utsläpp från jordbruket – vi vill göra något åt problemen!” var innebörden i Mistras svar på de första ansökningarna. Det som Mistra framför allt pekade på var att man inte kan lösa allvarliga miljöproblem utan att också vara beredd att ändra samhällets spelregler. Orsaken till miljöproblemen är att samhällets resursanvändning inte är anpassad till naturens villkor. Samhället, dess institutioner och företag, måste bli bättre på att ta hänsyn till och fungera i samklang med naturresurserna. Samverkan över gränserna Ekologerna, som stått för de första ansökningarna, fick i uppdrag att söka kontakt med samhällsvetare för att tillsammans med dem formulera relevanta forskningsfrågor. Samhällsforskarna skulle kunna hjälpa naturvetarna att utveckla de tekniska och naturvetenskapliga lösningar som hade förutsättningar att passera samhällets flaskhalsar. Även om Mistras besked var tydligt så fanns det vid den här tiden få upparbetade samarbetsområden mellan naturvetare och samhällsvetare. Miljöforskningen har under lång tid dominerats av naturvetenskapen. Det är inte så konstigt eftersom miljöstörningarna kunde uppmärksammas som ett 6 Kustmiljöns framtid problem tack vare de naturvetare som hade kunskapen och metoderna att först upptäcka skadorna och de smygande förändringarna. Figuren visar de vetenskapliga disciplinernas inriktning men också deras beröringspunkter. Inom miljöforskningen har man först under senare år satsat stora resurser på studier av hur man kan styra människors verksamheter och anpassa dem för att minimera miljöstörningarna. Insikten om att långsiktigt hållbara samhällsförändringar måste anpassas till naturens kretslopp fick sitt globala erkännande på FN:s konferens UNCED om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Då enades världens länder om handlingsplanen Agenda 21 och Rio-deklarationen med en strategi för utveckling och förvaltning av miljö- och naturresurser. I dessa dokument talas lika mycket om ekonomi, utbildning och politisk vilja, som om de olika miljöproblemen och hoten mot naturresurserna. Samverkan mellan olika samhällssektorer, brukare och kompetensområden blev honnörsord. Men i verkligheten såg det länge annorlunda ut. Ett exempel från fiskeriekonomi visar hur eftersatt samverkan i realiteten var. Det gäller inte minst den tvärvetenskapliga havsforskningen, i synnerhet i Sverige. Ett av de första doktorandprojekten i Sucozoma blev en bioekonomisk studie av havskräftfisket på västkusten. En nationalekonom studerade tillsammans med en fiskeribiolog produktivitet och lönsamhet i kräftfisket genom att analysera näringens egna loggböcker och försäljningsstatistik. Detta resulterade i den första fiskeriekonomiska avhandlingen i Sverige som baserats på fältstudier.
Processer i miljön Hydrologi Materialflöden Näringsflöden Energi Kustekosystem Interaktion mellan natur och samhälle i ett kustekosystem Efter Peter Burbridge, The Challenge of Demonstrating the Socio-Economic Benefits of Integrated Coastal Zone Management, i Salomons et al, Perspectives on Integrated Coastal Zone Management, 1999. Inom andra samhällsvetenskapliga fält där miljöintresset ökat sedan 1970-talet, t.ex. juridik och statsvetenskap, var läget lika dystert; intresset för marin miljöforskning var så gott som obefintligt innan Sucozoma kom in i bilden. Enligt Mistras egen analys, som ledde fram till satsningen på kustforskning och Sucozomaprogram- Funktioner Påverkan på ekosystemet Naturvetarfrågor Samhällsvetarfrågor Resurser Brukare met, är kustmiljöproblemen särskilt svårlösta på grund av konflikter mellan olika intressen. Det stora antalet verksamheter som samlats i kustzonen och de motstridiga intressen som dessa leder till står i vägen för politiska överenskommelser som kan leda till en ekologiskt och ekonomiskt uthållig förvaltning av kustmiljön. Kustmiljöns framtid 7
Page 1 and 2: KUSTMILJÖNS FRAMTID Erfarenheter f
Page 3 and 4: Förord Kustmiljöns framtid är en
Page 5: Programmet Inriktning och struktur
Page 9 and 10: derna och sätten att angripa probl
Page 11 and 12: Delprogram I Integration och tvärv
Page 13 and 14: Fiske och fiskeförvaltning Det yrk
Page 15 and 16: Rekrytering I våra havsområden re
Page 17 and 18: Allt större fritidsbåtar ökar pl
Page 19 and 20: hörselstenar (otoliter) visade att
Page 21 and 22: Utveckling av fisket Det småskalig
Page 23 and 24: förbättra kvaliteten. Ett stort a
Page 25 and 26: Utveckling av fångsttekniken Utvec
Page 27 and 28: Resultat En metod för utveckling
Page 29 and 30: Förvaltning av fisket Arbetet med
Page 31 and 32: Lokal fiskeriförvaltning Fritt til
Page 33 and 34: Tre schematiska huvudtyper av genet
Page 35 and 36: Samfälligheterna kan fungera enlig
Page 37 and 38: stor del av kvoten, som står till
Page 39 and 40: Områdesstorlek Lämplig storlek p
Page 41 and 42: Förvaltning av vattenkvalitet Göt
Page 43 and 44: Figur 1. Förekomst av algtoxiner i
Page 45 and 46: Figur 2. Musselodling kan föra til
Page 47 and 48: i Östersjön och någon enstaka g
Page 49 and 50: Under programfas I studerades hur H
Page 51 and 52: Figur 7. Totalkvävekoncentration i
Page 53 and 54: Reningsbassängerna vid Himmerfjär
Page 55 and 56: Förvaltning av kustområdenas resu
Page 57 and 58:
Ny bebyggelse, båthamnar och musse
Page 59 and 60:
Pilarna visar i vilken omfattning a
Page 61 and 62:
Skyldigheten för kommunerna att vi
Page 63 and 64:
Tema 4. Förvaltning och planering
Page 65 and 66:
Intressenternas inställning till l
Page 67 and 68:
områdets resurser. Tätortsbefolkn
Page 69 and 70:
Toppstyrda reforminitiativ kan i b
Page 71 and 72:
är snarare ett första steg i att
Page 73 and 74:
samma mål, visioner och intressen
Page 75 and 76:
Svenska kustkommuner strävar mot s
Page 77 and 78:
Utmaningar Inledning Annandag jul d
Page 79 and 80:
och fritidsbåtar inverkar negativt
Page 81 and 82:
skapliga och samhällsvetenskapliga
Page 83 and 84:
anpassa fisketrycket efter resursf
Page 85 and 86:
Kustmiljöns framtid Den stora utma
Page 87 and 88:
Programfakta SUCOZOMA:s övergripan
Page 89 and 90:
Projekt 2.1 Näringsämnen i kretsl
Page 91 and 92:
Programfas II 2001-2004 Projekt 1.1
Page 93 and 94:
10. Bruckmeier K., 1999. Interdisci
Page 95 and 96:
chemistry, Toxicology and Food Safe
Page 97 and 98:
3rd Conference on Fish Telemetry in
Page 99 and 100:
18. Laikre, L., P. Landergren., S.
Page 101 and 102:
Svenska fiskets framtid och samhäl
Page 103 and 104:
A8. Rehnstam-Holm A.-S., Godhe, A.,
Page 105 and 106:
Stockholm University. B4. Hajdu S.
show all

5536 årsrapp_sista_def.indd - Mistra

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?